Författarintervju: Christine Lundgren

Christine Lundgren är författaren som debuterade år 2016 med romanen Jag lever, tror jag som handlar om Kim som kämpar med livet efter att hennes bästa vän gått bort. Till vardags arbetar Christine som redaktör på ett förlag med inriktning på litteratur för barn- och unga. Av erfarenhet vet jag också att hon är utmärkt sällskap att äta hotellfrukost med!

Tack till Christine för att hon ville svara på ett gäng frågor!

Foto: Niclas Lundgren

När och hur började du skriva?
Jag minns knappt en tid då jag inte skrev! Men jag minns tydligt när jag förstod att man kunde skriva och ha det som jobb, och att det var det jag ville syssla med när jag blev stor. Jag var kanske 7–8 år, och i skolan hade vi något som gick ut på att man fick skriva fritt under en lektion. Vår lärare hade samlat en massa gulliga vykort med djur (typ kattungar i stövlar och liknande), man fick välja ett och skriva en berättelse utifrån det. Till sist fick jag gå och fråga vår lärare vad en skulle göra om en redan skrivit om alla vykorten.

Varför skriver du?
Vissa dagar undrar jag också det. Men ärligt talat tror jag det är för att jag tycker att det är roligt, och att jag hoppas att någon som läser det jag skrivit ska få samma känsla som när jag själv läser en riktigt bra bok och bara inte kan lägga den ifrån mig.

Vad skriver du helst om och varför?
Unga människor och svåra känslor. Helt enkelt för att vara ung är så fruktansvärt jävla jobbigt, och när man blir vuxen är det lätt att glömma bort alla känslor man hade och hur stort och svårt allting kändes. Om vi inte vågar skriva om det som är svårt, hur ska vi då våga prata om det?

Har du blivit refuserad någon gång och kan ge några tips för hur en hanterar att få ett nej på något en skrivit?
Ja, min första bok blev refuserad av kanske en tre–fyra förlag och en litterär agentur, innan den blev antagen av Rabén & Sjögren. Att få ett nej är jättejobbigt, men jag tror det är viktigt att man kommer ihåg att de inte säger nej till DIG, utan till just precis det manus du skickat in. Och att en refusering kan bero på tusen olika grejer: de kanske har en bok med liknande tema som ska komma ut, den kanske inte passar just precis det förlaget osv osv.

Du debuterade 2016 med Jag lever, tror jag, hur kom du på idéen till boken?
Min brors bästa kompis dog några månader innan han skulle fylla 21. Jag var 19 då, gick trean på gymnasiet och jag förstod inte hur livet kunde ta slut precis när det var meningen att det skulle börja. När jag började skriva på Jag lever, tror jag funderade jag mycket på hur det egentligen skulle vara att vakna upp en morgon och få veta att man förlorat sin bästa kompis, vilket jag ju på nära håll blev vittne till när min bror förlorade sin vän. Hur skulle jag göra om det hände mig? Vad skulle jag göra? Hur sörjer vi, och vad finns det för syn i samhället på hur man ”ska” sörja; det var saker jag ville utforska och utmana när jag skrev boken.

Vad har du för råd att ge till aspirerande författare som längtar efter att göra sin debut?
Skriiiiiiiiiiv! Och ge inte upp! LÄS MASSA!
Och allmänna tips till när du skickar in ditt manus till förlag: Läs på om förlagen innan du skickar. Vad för andra böcker tycker du att din bok liknar; vilka förlag har gett ut de böckerna? Vilken genre tillhör din bok? Om det är en facklitterär bok ska du kanske inte skicka den till ett barn- och ungdomsförlag, till exempel. Skicka till flera förlag samtidigt!!! Minst 5 olika förlag per manusutskick, skulle jag säga. Och kolla hur lång svarstid de angett på sin hemsida (om de skrivit någon), om de skriver att det kommer ta 3 månader så kommer det med största möjlighet ta 3 månader (förlagsmänniskor är överlag väldigt stressade och har alltid mycket att göra mvh speaking from experience).

Händer det att du får skrivkramp och hur övervinner du i sådana fall det?
Jag lider av kronisk skrivkramp, så om någon har tips på hur man botar det får de gärna höra av sig!

Men annars tycker jag det funkar bra med att göra något helt annat. Spela lite tv-spel, kolla på en serie, läsa sin favoritbok. Få igång lusten för att berätta genom att kolla in storytelling i ett annat format.

Hur ser dina rutiner runt skrivandet ut? Sitter du på något särskilt ställe, måste du ha en kopp te osv?
Jag vill helst vara själv när jag skriver, att skriva på t.ex. café eller bibliotek fungerar dåligt för mig, då känns det som att alla iakttar mig (trots att jag ju egentligen vet att ingen bryr sig om ytterligare en person som har näsan i sin laptop). Sedan skriver jag ungefär 90 % av allt mitt material för hand först, så måste ha ett bra block (LINJERAT, blir tokig på olinjerade skrivblock, vad vill de ens att jag ska göra med det??????) och penna till hands. Kaffe och musik kan också vara nice. Och att skriva i typ 20 minuter, vila 10 och sen köra skrivning i 20 till. Då tycker jag en kan få upp ett bra skrivflöde men ändå kunna hålla koncentrationen tillräckligt länge utan att typ Insta och Twitter ska pocka på ens uppmärksamhet.

Ge dina tre bästa tips för att bli bättre på att skriva!
Läs böcker, skriv mycket av det du känner dig dålig på (jag är till exempel värdelös på miljöbeskrivningar, men tvingar mig själv att skriva massa olika superdetaljerade miljöbeskrivningar just för att jag ska bli bättre på det) och kolla in storytelling/dramaturgi i andra former (typ tv-serier eller tv-spel) för att se hur man kan använda sig av det i sitt bokskrivande.

Förutom att vara författare arbetar du som redaktör på ett förlag, hur är det?
Det är STRESSIGT. 🙂 Och roligt! Jag arbetar på ett lite speciellt förlag, som varje månad skickar ut en box till våra medlemmar, där de får en bok, tidning och lite olika prylar. En slags subscription box. Så jag sysslar med lite allt möjligt som rör grejerna i boxen. Men böckerna är mitt största ansvar, så jag läser och redigerar en massa böcker.

Har ditt arbete påverkat ditt skrivande?
Jag tror att det fått mig att förstå att jag behöver vara mer tydlig, åtminstone när jag skriver för mellanåldern. Där är en läsare kanske inte lika intresserad av de där tjugo raderna av miljöbeskrivning, eller isbergstekniken, liksom.

Från ett redaktörsperspektiv – vad har du för tips till författare som t ex ska skicka in ett manus till ett förlag?
Allt som jag tipsade om ovan! Men också att försöka skicka in ett så färdigt manus som möjligt. Och då menar jag att man kanske ska ha låtit andra personer läsa det (kanske en lektör, eller vänner man har som tycker om att läsa); om de hittar grejer som de tycker är svårt att förstå så är risken stor att man kanske behöver ändra lite.
Däremot gör det inget om man liksom har ett stavfel på sidan 122, det är inget som kommer sänka ens manus i förlagens ögon (för ALLA böcker har korrekturfel, oavsett hur många personer som har läst det).

Säg en bok som alla borde läsa!
Bara EN? Jag fuskar och säger två:

Jag ger dig solen av Jandy Nelson och Uprooted av Naomi Novik.

Vad har du på gång? Något spännande skrivprojekt?
Jag skriver just nu på en ungdomsroman som man kanske kan säga är lite i samma stuk som Jag lever, tror jag. Det handlar om Anna, vars pappa har drabbats av utmattningssyndrom och hur hon och hennes familj hanterar det. Samtidigt börjar det en ny tjej i Annas klass, som förändrar allt … Det handlar mycket om känslor och hur nära vi egentligen står andra människor. Sedan skriver jag även på en fantasyroman för en lite yngre målgrupp, men det är fortfarande väldigt nytt, så den vill jag inte säga för mycket om.

Vart hittar en dig om en vill ta del av det du skriver? Vart hänger du på internet med andra ord!
Lättast hittar man mig på Twitter: @chrisstheninja
Just där skriver jag kanske mest om hur ont i huvudet jag har, eller hur trött jag är. Men ibland dyker det även upp en haiku eller liknande! Man kan också hålla koll på mig via min hemsida, christinel.nu. Där kommer det, förhoppningsvis, i framtiden dyka upp lite fler blogginlägg från mig där jag skriver om böcker, skrivande och allt annat konstigt jag har för mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *