Författarintervju: Sara Molin

Sara Molin är en författare i jakt på romandebuten, som på bloggen En chick-lit karamell blir till skriver öppenhjärtigt och engagerande om upp och nedgångar gällande manus, redigering och förlagsutskick.
Just nu redigerar hon ett manus som redan fått bra respons från både förläggare och redaktörer.
Till vardags arbetar Sara som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Stort tack till Sara för att hon ville svara på mina frågor!

När och hur började du skriva?
På den frågan finns det två svar. Det ena är att jag började skriva i lågstadieåldern. Så fort jag hade lärt mig att forma egna bokstäver väcktes också en längtan efter att skapa egna berättelser, vilket jag också gjorde.

Det andra svaret på frågan är 2014. Det var då jag återupptog skrivandet i vuxen ålder (om man bortser från andra typer av texter, som bloggtexter, hemtentor och sporadiska dikter). Min bror frågade om vi skulle starta en novell-klubb, vilket jag inte var sen att nappa på. Vi fick med oss även mamma, syster och morbror på tåget, och så drog vi igång. Upplägget var en novell i månaden, och vi turades om att stå för utmaningarna. Det blev allt från att skriva en novell som utspelade sig på ett tåg till att skriva en novell med en specifik inledning eller med ett särskilt tema. Vid månadens slut skickade vi novellerna till varandra, och gav sedan varandra respons. Vid det laget var jag fast igen, och sedan har jag inte kunnat sluta. Novell-klubben lade vi så småningom ner, men jag fortsatte genom att ge mig på romanprojekt istället.

Varför skriver du?
För att det är så makalöst roligt! Det är som att leka; att hitta på världar och karaktärer och vara den som håller i trådarna. Dessutom gillar jag kombinationen av kreativitet och struktur. Att låta fantasin flöda, men att också organisera den med hjälp av synopsis och dramaturgiska kurvor.

Vad skriver du helst om och varför?
Relationer. Kärleksrelationer och familjerelationer främst – för att det är det jag tycker är roligast. Jag vill underhålla (och bli underhållen), och tänker att det i sig räcker som syfte. Samtidigt hoppas jag att det jag skriver kan leda till reflektion.

Vad gör du när du inte skriver?
Umgås med min man och våra tre barn, springer och läser. Ja, och så jobbar då – som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Din blogg har titeln ”En chicklit-karamell blir till” – vad är din relation till genren chick lit?
Namnet på bloggen är delvis en liten revolt mot indelningen som vissa gör i fin och ful litteratur. Många verkar ha en föreställning om att en bok som är underhållande och handlar om människor som blir kära, per automatik är fördummande litteratur. Desto mer accepterat tycks det vara att skriva om övergrepp, psykisk ohälsa och misär. I det avseendet tycker jag att chick lit är en befriande genre – den tar kärlek och underhållning på allvar. Sedan handlar det förstås fortfarande om tycke och smak, även inom genren. Två av mina favoriter är Mhairi McFarlane och Kristan Higgins, som brukar få mig att både skratta och gråta.

Du bloggar om ditt skrivande och processen med redigering och förlagsutskick – hur tycker du att bloggandet hjälper dig som författare? Ser du några fördelar med att som författare driva en blogg?
Den största fördelen med att blogga är tveklöst kontakten med andra skrivande människor. Jag kunde inte ana vilken gemenskap som väntade när jag körde igång – då var det mest ett sätt att försöka ta mig själv och mitt skrivande på allvar. Under årens gång har jag fått så mycket pepp, tröst, glada tillrop och kloka råd. Det är också inspirerande att följa bloggkolleger och deras skrivprocesser. Annars blir det lätt ganska ensamt i skrivarlyan.

Hur ser dina erfarenheter av refusering ut och kan du ge några tips för hur en hanterar att få ett nej på något en skrivit?
I början blev jag knäckt varje gång. Ledsen, besviken och arg (HUR kunde de inte se min storhet?!). Nu känner jag mig något mer luttrad och katastrofen blir inte lika stor när en refusering trillar in. Jag tror att knepet är att komma till insikt om hur litet det där nålsögat trots allt är, och hur fullständigt normalt det är att bli refuserad. Så det är också mitt tips till andra – tänk på att det snarast är standard. Det behöver inte alls handla om att din text är dålig. Fortsätt att streta på!

Händer det att du får skrivkramp och hur övervinner du i så fall det?
Faktiskt väldigt sällan, och jag tror att det främst beror på att jag inte hinner få skrivkramp, haha. Med heltidsjobb, hus och tre små barn gäller det att fånga de små skrivstunderna som dyker upp, och vid det laget brukar jag vara så laddad att det flyter på. Inte alltid med samma inspiration, men det brukar heller aldrig stå helt still. Eftersom jag ofta gör något annat än att just sitta vid datorn och skriva (cykla till/från jobbet, laga mat, hänga tvätt, sitta bredvid barn som somnar etc), har jag rätt mycket tid att tänka. Det är ju också en stor del av skrivandet, så när jag väl sitter där och ska hamra ner orden så är mycket av jobbet redan gjort.

Hur ser dina rutiner runt skrivandet ut? Sitter du på något särskilt ställe, måste du ha en kopp te osv?
Jag vill ha lugn och ro. Ingen musik, och helst ingen annan i rummet. Något att dricka, oftast kaffe eller te. Annars kan jag sitta lite varsomhelst i huset, där jag råkar hitta en yta som är tillräckligt fri från pussel och lego för att datorn och anteckningsboken ska få plats.

Ge dina tre bästa tips för att bli bättre på att skriva!
Med risk för att slå in öppna dörrar:
1. Läs mycket. Läs och lär. Läs och analysera. Läs och inspireras.
2. Vänta inte på det perfekta tillfället, den perfekta, färdigutvecklade idén (du måste utveckla den själv!) eller den perfekta inledningen. Skriv på, och ha som mål att överhuvudtaget ta dig framåt.
3. När det är läge för det, låt någon annan läsa. Träna på att ta emot respons, och lär dig att hålla isär din text (som du får åsikter om eftersom du bett om det), och dig själv (som inte är dålig för att din text inte är fulländad efter första försöket).

Säg en bok som alla borde läsa!
Det finns redan lite för många ”borden” när det gäller läsning, tycker jag. Men om jag ska tipsa om en särskild bok blir det Kejsarn av Portugallien – så fantastiskt fin!

Vad har du på gång? Något spännande skrivprojekt?
Just nu redigerar jag ett manus som har fått fina omdömen från flera förläggare/redaktörer (helt otroligt!). I slutet av sommaren är det dags att skicka in det på nytt, och därefter ska jag återuppta ett råmanus som jag har kommit ganska långt med.

Var hittar en dig om en vill ta del av det du skriver? Var hänger du på internet med andra ord!
Jag bloggar (numera ganska sporadiskt) på www.saralinneamolin.wordpress.com och finns även på instagram som @enchicklitblirtill.

Vilket väder vi har va?

Jag vet att vädret anses vara ett värdelöst småpratsämne, men å andra sidan finns det få saker som påverkar oss människor så mycket. Vad vi gör och hur vi mår. Här har det gått från 27 grader och sol till störtregn och grå himmel på nån dag. Jag hänger liksom inte med i svängarna. Helt plötsligt går det inte att äta frukost på balkongen och mina blommor behöver inte vattnas för det sköter naturen åt mig.

Förra veckan var det studentdags här i stan. Överallt såg en små studentmössor och jag tvingades reflektera över att det är elva år sedan jag tog studenten. ELVA ÅR! Vad en skulle kunna ha hunnit med om en inte haft fullt upp med att plugga fel saker, bli utmattad och deprimerad och sen kämpa sig frisk. Men det är ju å andra sidan en jävla bedrift det också.


Jag och mamma spenderade nationaldagen med att åka till Plantagen och handla blommor. Att odla och plantera är verkligen ett intresse som smugit sig på med åren. Jag är en glad amatör med noll koll för det mesta, men som tur är har jag min mamma att fråga – hon har gröna fingrar som få!


De gröna fingrarna har mamma nog ärv av mormor. På balkongen har jag en Mårbackapelargon som mormor drivit upp från skott.


På fredag var det som sagt studentdags och jag åkte på mottagning för min näst äldsta kusin Vennie som tog studenten. Hon var superfin i sin vita klänning och studentmössa. Sedan tog jag och Sampo en promenad ned på stan, köpte glass och tittade på pioner innan vi gick hem till mamma och pappa.


I lördags var det dags för årets första dopp, och det blev i Dammsjön. Så himla skönt, även om jag var lite mesigare än tidigare år när gällde att ta sig i vattnet.


Veckans bullet journal-uppslag. Jag är lite sugen på att filma när jag gör ordning nästa månads uppslag och så, vi får se om det blir av (om jag orkar med andra ord).

En dalkullas smultronställen i Dalarna

Dalarna på sommaren. Kvällshimlen som speglar sig i den lojt flytande Dalälven, rallarrosor längs järnvägen och det backiga landskapet som exploderat i grönska. Jag växlar mellan hänförelse och att vara hemmablind inför hur vackert Dalarna blir om somrarna. Men Dalarna är mer än Carl Larsson-gården, Siljan och midsommar i Leksand. Det finns så mycket att se och så mycket att besöka – och just därför kommer här min lilla samling av mindre kända pärlor i Dalarna – mina smultronställen!

NATURUPPLEVELSER

Källslätten (Falu kommun)


Källslätten omnämns första gången i en tiondelängd i mitten av 1500-talet och gården brukades fram till 1950, då skogen sedan tog över och odlingsmarker och hagar växte igen. Men 1966 var det ett gäng Borlänge-ungdomar som tog tag i gården, som ligger mellan Borlänge och Falun. Vissa hus finns bevarade och både betesmarker och odlingar är åter i bruk. En ideel förening ser till att det så förblir. Källslätten är en av de vackraste platser jag sett och ett perfekt ställe för en picknick, speciellt på kvällen då det vackra området badar i kvällssol. Se upp så att fåren som går fritt på delar av området inte smiter ut och se till att följa de regler som finns för att Källslätten ska bevaras fint!
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps. Tänk på att det inte går att åka bil hela vägen fram till Källslätten och att det är ca 800m skogspromenad.

Fänforsen (Gagnef kommun)

En fors i kvällssolen
Fänforsen i Västerdalälven är med sina 600 meter en av de största forsarna söder om Norrland. När vårfloden kommer bjuder den på brusande skådespel men när vattennivån är lägre och klipporna blottas går det fint att sola och ha picknick (och kanske ta ett dopp, vilket dock sker på egen risk). Det finns en fin promenad längst med forsen, bord för att ha picknick, fiskemöjligheter och en restaurang.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

Djurmo klack (Gagnefs kommun)

Foto: Natur i Gagnef
På med ordentliga skor för nu blir det bergsbestigning! Från 350 meter höga Djurmo Klack har du fin utsikt över den pittoreska byn Djurmo (som har en särskilt plats i mitt hjärta), Daläven och stora delar av Gagnefs kommun. Är du mer äventyrligt lagd tar du den branta 400 meter långa stigen upp mot utsiktsplatsen och annars går det fint med den mer lättvandrade stigen som är 1,5 km lång. Jag har inte varit uppe på klacken sedan jag var barn, men minns det som spännande och mäktigt! Delar av området är dock avspärrat mellan 15 mars och 21 juli för att inte störa pilgrimsfalkens häckning.
Hitta dit: Besök Natur i Gagnef för vägbeskrivning.

Frostbrunnsdalen (Borlänge kommun)


Ett vackert naturreservat alldeles intill Stora Tuna Kyrka, inte långt från centrala Borlänge (du kan till och med ta bussen!). Naturområdet består av en 20 meter djup ravin med lummig växtlighet och kristallklara vattendrag. I Frostbrunnsdalen finns en trefaldighetskälla; en vattenkälla som enligt folktro hade läkande kraft och förr fanns där ett hälsobad. Om somrarna finns ett charmigt café med hembakat ekologiskt fika.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

BADA & SOLA

Dammsjön (Säter kommun)


Det närmaste Rivieran du kan komma i Dalarna! Denna nästan perfekt runda sjö ligger vid Solvarbo och är en väldigt långgrund sjö med en lång sandstrand. Se upp för kottar och tallbarr bara! Varma sommardagar kan en räkna med att det är packat med folk, men om en åker dit för ett kvällsdopp brukar det vara mer rymligt. Faktum är att stranden har kvällssol till niotiden på kvällen, vilket gör den optimal för ett kvällsdopp.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

Flosjöbadet (Gagnef Kommun)

Foto: Kent Olsson // Dalademokraten
På idylliska Syrholn i Dala-Floda ligger badplatsen Flosjöbadet som förutom vacker utsikt har bryggor, en liten sandstrand, ett hopptorn och en vedeldad bastu som går att boka genom Dala-Floda Värdshus. Extra pluspoäng för att badet sedan sommaren 2017 ska vara handikappanpassat med en rullstolsramp.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

Älvsjön (Gagnef kommun)



En välgömd liten sjö i byn Djurmo, separerad från Dalälven med enbart ett smalt landstycke. Älvsjön är ingen badplats för den bekväme, eftersom du måste ta dig ned för en brant och lång trappa (som är ännu värre att gå upp för…) och botten är naturligt dyig. Men vill du slippa trängsel och se fin utsikt över Dalälven är det värt ett besök!
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

TRÄDGÅRDAR

Bäsna Trädgård (Gagnef Kommun)


Bäsna Trädgård ligger i den lilla byn Bäsna och är oas av växter och fantastiska saker. Vid första anblick ser det litet ut, men trädgården är stor och spektakulär! Självklart kan en köpa växter, men det är mer än bara en handelsträdgård, det är en vacker trädgård i nivåer med fin stämning och mängder av blickfång. Överallt finns spännande detaljer och dekor som drar blicken till sig, och där finns också en trollstig som tydligen är en hit bland barn. De har en butik där de säljer inredningsdetaljer och ett café med både mat och fika (de är kända för sin pelargonkaka). Utspritt i trädgården finns lusthus, en liten brygga och små gömda ställen (som en knappt hittar till!) där de har ställt ut bord och stolar där en kan slå sig ned!
Hitta dit: Besök deras hemsida för vägbeskrivning!

Stabergs barockträdgård(Falu Kommun)


Vid bergsmansgården Gamla Staberg har man återskapat en barockträdgård från 1700-talets mitt. Vackra blommor samsas med köksväxter och en fruktträdgård och de har strävat efter att enbart använda tidstypiska växter. Ett paradis för en trädgårdsfantast och för den hungrige finns en restaurang.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

KULTUR & SEVÄRDHETER

Tuna-Hästbergs gamla gruva (Borlänge/Ludvika kommun)



Vid Tuna-Hästberg har gruvverksamhet förekommit sedan 1400-talet men 1968 lades järnmalmgruvan Tuna-Hästbergs gruva ned. Kvar finns dock det vackra övergivna spelhuset från 1915 och för den som vågar finns möjlighet till guidade turer i den gamla gruvans djup. Är du riktigt äventyrslysten och har ett dykcertifikat kan du även dyka i gruvans vattenfyllda delar! Läs mer om upplevelserna på Äventyrsgruvans hemsida.
Hitta dit: Besök Äventyrsgruvans hemsida för vägbeskrivning. Här är destinationen i Google Maps.

Stora Hyttnäs (Falu Kommun)


Intill det mer kända besöksmålet Carl Larsson-gården (också kallat Lilla Hyttnäs) ligger ett högborgerligt sekelskifteshem där tiden tycks stått stilla – Stora Hyttnäs har nämligen bevarats orört. Gården har en vacker trädgård alldeles intill Sundbornsån och inne finns en textilkammare. Läs mer om inträde och öppettider på deras hemsida.
Hitta dit: Här finns destinationen i Google Maps.

Säters Fasta Paviljong och Mentalvårdsmuseet (Säters Kommun)


För dig som gillar mörk historia och övergivna byggnader är de övergivna och förfallna delarna av Säters gamla mentalsjukhus ett perfekt utflyktsmål. Säters Hospital öppnade i början av 1900-talet och kvar från den tiden finns bland annat den förfallna Fasta Paviljongen där farliga och rymningsbenägna patienter vistas. 1924 öppnade avdelningarna 30 och 31, som kallades Manliga Stormen och Kvinnliga Stormen och var till för ”stormande” patienter, som var det en kallade psykotiska patienter. Idag finns bara den förfallna Kvinnliga Stormen kvar. Vid området finns också ett mentalvårdsmuseum som ger en inblick i hur mentalvården och vardagen såg ut för patienterna. Besök museets hemsida för mer information om inträde och öppettider. Intill museet och de övergivna byggnaderna ligger den moderna Rättspsykiatriska kliniken i Säter.
Hitta dit: Besök museets hemsida för vägbeskrivning. Här finns destinationen i Google Maps.

Dala-Floda (Gagnef Kommun)



När en besöker fantastiskt vackra Dala-Floda är det lätt att förstå varför Linné kallade trakten för ”Dalarnas Lustgård”. En faluröd hängbro i trä sträcker sig över Västedalälven och knyter ihop båda sidorna av Dala-Floda. Besök den charmiga folkparken Strandbackens folkpark, handla ekologiska grönsaker i Wålstedts gårdsbutik och ta ett dopp i Flosjön. Titta in på Dala-Flodas hemsida för mer information!
Hitta dit: Här hittar du destinationen i Google Maps.

Torsång (Borlänge Kommun)


Jag skulle nästan vilja kalla Torsång för Dalarnas skärgård; det är vatten vart en än tittar och Borlängeborna vallfärdar gärna dit under soliga dagar. Torsång har varit boplats sedan äldre stenåldern och den gamla stenkyrkan är från 1300-talet. Har du vägarna förbi måste du fika eller ta en glas på Torsångs café som varit i drift sedan 1904. Dess veranda och uteservering överblickar Dalälven. De är kända för ”Hästräkan”, en macka med hästkorv, ägg och räksallad som serverats sedan 70-talet.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

SOV ÖVER

Insjöns hotell (Leksands Kommun)


Skippa de svindyra hotellen i Tällberg och bo på Insjöns hotell istället. Hotellet öppnade år 1924, då under namnet Hotell Dalarna, och har vacker utsikt över landskapet. Inredningen är charmig och i anslutning till hotellets restaurang finns en stor veranda med fantastisk utsikt. På promenadavstånd ligger Hjultorgets köpcentrum där du bland annat hittar världens största Clas Ohlson-butik och ett Clas Ohlson-museum… ja, för företaget startade faktiskt i Insjön! Besök Insjöns Hotells hemsida för mer information om rum och priser.
Hitta dit: Besök Insjöns Hotells hemsida vägbeskrivning.

Hur fan redigerar en sitt råmanus?

Förra veckan lämnade jag in sista uppgiften för terminen och igår fick jag veta att den blev godkänd. Jag är alltså helt klar med Kreativt Skrivande 3. Nu sitter jag här med 90 hp kreativt skrivande i bagaget och det är dags för vad jag har lovat mig själv ska bli nästa steg.

M A N U S R E D I G E R I N G E N .

I början av mars blev jag ju färdig med mitt första råmanus. Vilken känsla det var! Jag bestämde mig i alla fall för att låta manuset vila till kursens slut så att jag kunde fokusera på bloggen och de resterande uppgifterna. Nu är slutet här och det är dags att väcka manuset ur sin dvala. Det är dags att redigera första utkastet av min roman.

Men eftersom det här är mitt första färdiga råmanus har jag ju aldrig redigerat ett manus tidigare. Jag skulle kunna ge hundra tips för hur en börjar planera sin berättelse, hur en skriver dialoger och hur en ger sin huvudkaraktär ett bra namn. Men när det kommer till redigeringen är det jag som behöver tips, för jag är en total novis. Det är en helt ny värld. En skog av frågetecken.

Visst har jag någorlunda koll på vilka problem mitt manus har och vad som kräver åtgärder. Men var börjar jag? Hur vet jag när det är färdigt för testläsare? Aaah så många frågor, det får nog bli ett par (eller typ femtio) googlingar på ämnet. Om du har några råd på vägen eller kan tipsa om bra resurser så släng gärna iväg en kommentar!

Nu kör vi…?