Hösten – en kärleksförklaring

Det finns nog ingenting jag inte gillar med hösten. Så kanske en inte får säga i det här landet som är besatt av soltimmar och grillsäsong, men hur mycket jag än gillar att bada och äta jordgubbar så drar jag alltid en lättnadens suck när vi går in i september och hösten tar vid. Luften blir sval och krispig, träden brinner och allt liksom slappnar av, likt en mage som hållits in under bikinisäsongen.

Många verkar tycka att hösten är deppig, en tid då allt vissnar och dör efter sommarens prakt. Men det är bra att släppa tag om det som är gammalt och dött. Om inte blommor och blad förmultnar växer inget nytt. I stagnering kan inget nytt ske.

Den krispiga luften väcker mig till liv igen efter sommarens slummer. Jag vill gå långa promenader, koka sylt och plocka svamp. Jag vill dricka te, klappa katten och ta fram kängorna. Jag får energi och en tilltro till att allt ordnar sig. Det är något magiskt med hösten.

Med tanke på hur jag känner för hösten så är det nog inte konstigt att jag fick lust att fylla i höstlistan som jag hittade på Sandra Beijers blogg.

Hur känner du inför hösten 2018?

Lugn och peppad samtidigt. Jag känner ett skönt lugn som nog kommit med att jag accepterat att min framtid är lite oklar, men samtidigt en pepp inför vad som kan döljas i det okända. Och lite rädsla kanske. Men efter en överjävlig sommar så välkomnar jag hösten lite extra.

Vad är dina planer?

Börja på körskola, övningsköra och delta i NaNoWriMo. Och plocka en jäkla massa svamp.

Vad är ditt favorit-te?

Just nu är det nog vaniljte och African rooibos. Och min ständiga favorit Liptons Yellow Label Tea.

Snyggaste höstaccessoaren?

Min fina svarta Abigail-väska från Kate Spade, som jag fick av Sampo när jag fyllde 30.

Vad är värst, kylan eller mörkret?

Jag älskar mörkret som kommer med hösten, tycker det är så myyysigt. Och höstkylan är helt okej, det är den bitiga vinterkylan som är värre!

Topp 3 godast höstmat?

Smörstekta gula kantareller på rostat bröd, varm äppelpaj med vaniljsås och en röd linssoppa med lite sting i.

En utflykt du vill göra i höst?

Har nån vision om en heldag i skogen med varm nyponsoppa och ostmackor.

En restaurang som är extra mysig på hösten?

De flesta restauranger häromkring är faktiskt mysigast på sommaren, typ Lilla Parken och Äteriet med sina fantastiska uteserveringar. Men kanske nått café med en riktigt bra dagens soppa? Café Peace & Love kanske.

En bok du vill läsa i höst?

Riktigt sugen på I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara.

Någonting du ser fram emot extra mycket just nu?

Nästa D&D-session!

Photo credit: Chris Lawton

Hello from the other side – nu är jag här igen!

Hej igen! Det blev en längre tystnad än jag trodde – ibland händer livet och då går det inte att göra så mycket åt det. Sedan jag skrev sist har jag börjat äta betablockerare för att förebygga migränen, mått sisådär rent psykisk och hamnat efter i min plan att redigera mitt råmanus. Och så har jag hunnit fylla 30 år såklart!

Min 30-årsdag var något jag fasade inför, men nu när jag hunnit vara trettio i en vecka känns det precis som vanligt. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, plötslig benskörhet kanske, men mina farhågor var inte befogade. Som min kära vän Ell skrev på grattis-kortet: ”30 är inte gammalt, det är awesome och alla som säger något annat peakade i högstadiet…”. De bevingade orden ska jag bära med mig in i detta nya årtionde i livet, haha.

Jag tänkte i alla fall försöka mjukstarta och dra igång bloggen igen nu när betablockeraren och en höjd dos antidepressiva verkar ha önskad effekt (peppar peppar). Vi får se vad som väntar under hösten… en hel del redigering och såklart deltagande i NaNoWriMo ser jag i alla fall i spåkulan!