Hösten – en kärleksförklaring

Det finns nog ingenting jag inte gillar med hösten. Så kanske en inte får säga i det här landet som är besatt av soltimmar och grillsäsong, men hur mycket jag än gillar att bada och äta jordgubbar så drar jag alltid en lättnadens suck när vi går in i september och hösten tar vid. Luften blir sval och krispig, träden brinner och allt liksom slappnar av, likt en mage som hållits in under bikinisäsongen.

Många verkar tycka att hösten är deppig, en tid då allt vissnar och dör efter sommarens prakt. Men det är bra att släppa tag om det som är gammalt och dött. Om inte blommor och blad förmultnar växer inget nytt. I stagnering kan inget nytt ske.

Den krispiga luften väcker mig till liv igen efter sommarens slummer. Jag vill gå långa promenader, koka sylt och plocka svamp. Jag vill dricka te, klappa katten och ta fram kängorna. Jag får energi och en tilltro till att allt ordnar sig. Det är något magiskt med hösten.

Med tanke på hur jag känner för hösten så är det nog inte konstigt att jag fick lust att fylla i höstlistan som jag hittade på Sandra Beijers blogg.

Hur känner du inför hösten 2018?

Lugn och peppad samtidigt. Jag känner ett skönt lugn som nog kommit med att jag accepterat att min framtid är lite oklar, men samtidigt en pepp inför vad som kan döljas i det okända. Och lite rädsla kanske. Men efter en överjävlig sommar så välkomnar jag hösten lite extra.

Vad är dina planer?

Börja på körskola, övningsköra och delta i NaNoWriMo. Och plocka en jäkla massa svamp.

Vad är ditt favorit-te?

Just nu är det nog vaniljte och African rooibos. Och min ständiga favorit Liptons Yellow Label Tea.

Snyggaste höstaccessoaren?

Min fina svarta Abigail-väska från Kate Spade, som jag fick av Sampo när jag fyllde 30.

Vad är värst, kylan eller mörkret?

Jag älskar mörkret som kommer med hösten, tycker det är så myyysigt. Och höstkylan är helt okej, det är den bitiga vinterkylan som är värre!

Topp 3 godast höstmat?

Smörstekta gula kantareller på rostat bröd, varm äppelpaj med vaniljsås och en röd linssoppa med lite sting i.

En utflykt du vill göra i höst?

Har nån vision om en heldag i skogen med varm nyponsoppa och ostmackor.

En restaurang som är extra mysig på hösten?

De flesta restauranger häromkring är faktiskt mysigast på sommaren, typ Lilla Parken och Äteriet med sina fantastiska uteserveringar. Men kanske nått café med en riktigt bra dagens soppa? Café Peace & Love kanske.

En bok du vill läsa i höst?

Riktigt sugen på I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara.

Någonting du ser fram emot extra mycket just nu?

Nästa D&D-session!

Photo credit: Chris Lawton

Hello from the other side – nu är jag här igen!

Hej igen! Det blev en längre tystnad än jag trodde – ibland händer livet och då går det inte att göra så mycket åt det. Sedan jag skrev sist har jag börjat äta betablockerare för att förebygga migränen, mått sisådär rent psykisk och hamnat efter i min plan att redigera mitt råmanus. Och så har jag hunnit fylla 30 år såklart!

Min 30-årsdag var något jag fasade inför, men nu när jag hunnit vara trettio i en vecka känns det precis som vanligt. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, plötslig benskörhet kanske, men mina farhågor var inte befogade. Som min kära vän Ell skrev på grattis-kortet: ”30 är inte gammalt, det är awesome och alla som säger något annat peakade i högstadiet…”. De bevingade orden ska jag bära med mig in i detta nya årtionde i livet, haha.

Jag tänkte i alla fall försöka mjukstarta och dra igång bloggen igen nu när betablockeraren och en höjd dos antidepressiva verkar ha önskad effekt (peppar peppar). Vi får se vad som väntar under hösten… en hel del redigering och såklart deltagande i NaNoWriMo ser jag i alla fall i spåkulan!

Tillfällig tystnad

Det var ett tag sedan jag bloggade. Jag har haft en sådan intensiv och jävlig period av migrän, så det har inte funnits någon energi eller lust att blogga. Det finns fortfarande inte det, för jag är helt golvad.

Dagarna har spenderats med podcasts, smärta, läkarbesök och många säsonger av fantastiska serien Call the midwife – jag har plöjt sex säsonger.

Och det var så mycket uppdatering som jag orkade med. Vi hörs när jag mår bättre!

Vilket väder vi har va?

Jag vet att vädret anses vara ett värdelöst småpratsämne, men å andra sidan finns det få saker som påverkar oss människor så mycket. Vad vi gör och hur vi mår. Här har det gått från 27 grader och sol till störtregn och grå himmel på nån dag. Jag hänger liksom inte med i svängarna. Helt plötsligt går det inte att äta frukost på balkongen och mina blommor behöver inte vattnas för det sköter naturen åt mig.

Förra veckan var det studentdags här i stan. Överallt såg en små studentmössor och jag tvingades reflektera över att det är elva år sedan jag tog studenten. ELVA ÅR! Vad en skulle kunna ha hunnit med om en inte haft fullt upp med att plugga fel saker, bli utmattad och deprimerad och sen kämpa sig frisk. Men det är ju å andra sidan en jävla bedrift det också.


Jag och mamma spenderade nationaldagen med att åka till Plantagen och handla blommor. Att odla och plantera är verkligen ett intresse som smugit sig på med åren. Jag är en glad amatör med noll koll för det mesta, men som tur är har jag min mamma att fråga – hon har gröna fingrar som få!


De gröna fingrarna har mamma nog ärv av mormor. På balkongen har jag en Mårbackapelargon som mormor drivit upp från skott.


På fredag var det som sagt studentdags och jag åkte på mottagning för min näst äldsta kusin Vennie som tog studenten. Hon var superfin i sin vita klänning och studentmössa. Sedan tog jag och Sampo en promenad ned på stan, köpte glass och tittade på pioner innan vi gick hem till mamma och pappa.


I lördags var det dags för årets första dopp, och det blev i Dammsjön. Så himla skönt, även om jag var lite mesigare än tidigare år när gällde att ta sig i vattnet.


Veckans bullet journal-uppslag. Jag är lite sugen på att filma när jag gör ordning nästa månads uppslag och så, vi får se om det blir av (om jag orkar med andra ord).

Mord och vårflod

Just nu sitter jag inne och tittar längtansfullt ut genom fönstret. Det är blå himmel med strålande sol men här sitter jag och är så förkyld att jag knappt kan andas. Skoj. Jag har roliga planer i helgen så jag hoppas att det sker ett mirakel så att jag vaknar och mår bättre imorgon.

Eftersom allt känns blähä just nu tänkte jag att vi kan ta en titt på lite betydligt trevligare saker som hände för en vecka sedan.

Förra helgen började med att jag och Sampo åkte till Stockholm. Vädret i Stockholm var helt magiskt med sol och värme, men ändå lite svalkande vind. Från hotellrummet hade vi utsikt över Centralen och Cityterminalen, väldigt skönt att slippa släpa väskor på tunnelbana och buss. Efter att ha vilat nån timme begav vi oss till Hötorget, där vi mötte upp Ell och testade Max nya veganska lyxshakes. Sen promenerade vi ned till Nybroplan för att…

… kolla på My Favorite Murders livepodcast på Chinateatern! My Favorite Murder är en amerikansk true crime-podcast med humorinslag – det låter kanske okänsligt men det funkar. Det var så himla bra, både roligt och intressant.

Morgon efter åt jag vääärldens bästa hotellfrukost. Massa olika sorters ost, färsk smoothie och fantastiska efterrätter (älskar konceptet frukost med efterrätt), jag åt tills jag hamnade i matkoma. Om du vill lyxa till det med en hotellfrukost rekommenderar jag verkligen Radisson Blu Waterfront Hotel i Stockholm!


På söndagen åkte jag och mamma på biltur till Fänforsen vid Björbo. Det är sjukt hög vattennivå i Västerdalälven just nu, på grund av att vi haft så himla mycket snö, och det märktes verkligen. Forsen var vild och det hade svämmat över något så otroligt. Lite läskigt med allt vatten som bara drar fram utan hänsyn, men också vackert och mäktigt. Jag älskar verkligen Dalarna på våren och sommaren, det är det finaste jag vet. När jag var yngre, innan jag bott några år i Stockholm, var jag så hemmablind men nu blir jag hänförd varje maj.

Resedagbok från London (26-30 april 2018)

För några dagar sedan kom jag hem efter en fantastisk London-resa full med god mat, skratt och shopping. Vi missade vårvärmen med en vecka och fick istället njuta av regn och grå himmel, men det gjorde inte så mycket eftersom London är fullt med spännande museum, bra matställen och roliga butiker.

Jag har varit i London tidigare, det här var faktiskt mitt sjunde besök i ”the big smoke” och i och med det kanske det är uppenbart att det är en stad jag älskar. Kontrasterna i arkitekturen, alla gratis museum, bra shopping för mig som drar plus size och bara känslan av staden – det är helt enkelt min kopp te! Här kommer min dagbok från resan.

Torsdag 26/4




Vi flög från Arlanda på eftermiddagen och tog sen en taxi från Heathrow. Vi lyckades tajma taxiresan med den värsta rusningstrafiken och det tog en och en halv timme att ta sig fram till hotellet – tur att vi hade fast taxa alltså! Vi bodde på Radisson Blu Edwardian Grafton, som ligger längst upp på Tottenham Court Road i det mysiga och studentiga området Fitzrovia. Eftersom vi firar tio år tillsammans hade Sampo ringt och fixat blommor och vin på rummet, och hotellet hade uppgraderat oss till det finaste hotellrummet jag någonsin bott i. Rekommenderar verkligen hotellet, så himla fint och fräscht och supertrevlig personal!

Vi vilade lite snabbt innan vi åkte till Oxford Street och tog en runda på Primark och Boots. Helt galet egentligen, jag var så himla trött att det bara var rena turen att jag inte gjorde tveksamma inköp. När vi kom tillbaka till hotellet beställde vi upp room service. Jag testade hummer för första gången (så gott och inte alls så skaldjurig smak som en förväntar sig) och somnade sedan snabbt i en mjuk och skön säng.

Fredag 27/4




På fredag var det dags för det som var den egentliga anledningen att vi åkte till London: att gå på musikal! Men först hann vi med en shoppingtur med besök på New Look, Dorothy Perkins (inget plus-utbud i butik, mkt dåligt!) och Marks & Spencer.

Strax innan 18 begav vi oss till Victoria Palace Theatre för att se den brittiska uppsättningen av Hamilton. Det var över ett år sedan vi bokade biljetterna och som vi har peppat! Förutom att det var löjligt dåligt benutrymme vid sätena (jag fick seriöst blåmärken på knäna) så var upplevelsen helt fantastisk. Jag som trodde att jag inte kunde älska Hamilton mer… så fel jag hade! Allt det där som inte går att fånga med bara en ljudupptagning förhöjde narrativet och musiken mer än jag trodde. Jag skrattade, grät och kämpade mot lusten att sjunga med.

Lördag 28/4









Lördagen inledde vi med lite mer shopping, för att sedan spendera eftermiddagen och den tidiga kvällen med att promenera i området kring hotellet. Nästan överallt erbjuds studentrabatter, olika akademiska institutioner ligger utspridda i området och den enorma Waterstone’s-butiken erbjuder allt från kurslitteratur till skönlitteratur (men den boken jag ville ha var utsåld på varenda butik i hela stan…).

Vi stannade till på Grant Museum of Zoology, vilket var helt fantastiskt, kanske det mest intressanta museum jag varit på. Det är litet, gratis och fullt med olika former av taxidermi; skelett, djur i burkar, genomskärningar och dissekerade organ. Jag skulle kunna ha spenderat hela dagen där. Mina favoriter var elefanthjärtat, alla olika former av hjärnor (inklusive en mänsklig) och kattskelettet (katter är gulliga även i skelettform). Stort plus för att det är gratis och att personalen är kunnig och gärna delar med sig av sin kunskap. Rekommenderar verkligen!

Söndag 29/4








Söndag var vår sista hela dag i London. Vi tog tunnelbanan till St. Paul’s Cathedral, som jag trots alla mina London-besök aldrig sett. Pampigt värre var det i alla fall. Sedan gick vi till Museum of London, mest för att jag var intresserad av en utställning om suffragetter, men det slutade med att vi gick genom alla utställningar! Riktigt bra upplagt och intressant. Och gratis. Mina favoriter var den viktorianska promenaden de byggt upp (det fick mig att vilja skriva en övernaturlig deckare om en kvinnlig detektiv i en fiktiv viktoriansk setting), målningarna Eastward Ho och Home again och art deco-hissen.

Sista London-måltiden blev såklart Nando’s. Deras pommes frites med Peri Peri-krydda är livet. Dagen efter flög vi hem och sov över en natt vid Arlanda eftersom tågen slutade gå så tidigt på Valborg. Och det var den resan det.

Sjukdom och självömkan

Ni vet när en har snutit sig så många gånger att näsan känns som att den ska ramla av? Där är jag nu.

När Sampo började känna sig förkyld i slutet av förra veckan kände jag på mig att jag hade samma öde att vänta, och jag fick rätt. Det smög sig på under veckan och i fredags vaknade jag och ville bara somna om igen för att hela kroppen värkte. Ugh. Jag har ändå lyckats vara produktiv och klippt podcast, pluggat och förberett blogginlägg men det har gått långsamt och på sparlåga.

Förutom att ha köpt omotiverat dyr glass har jag även spenderat pengar på förkylningsprodukter jag egentligen inte ens tror funkar, typ nån jäkla spray som en ska spreja i svalget varannan timme. Det ska förkorta förkylningen med ett par dagar och det behöver jag VERKLIGEN eftersom jag och Sampo drar till London på torsdag. Jag vill inte vara sjuuuk då. Resan är en sen 30-årspresent till Sampo och den främsta anledningen till att det blev London (igen) är att vi ska gå och se musikalen Hamilton – jag är så taggad. Åh, bli frisk snabbt kroppen, snäääälla!

Dagarna fram tills torsdag ska jag spendera med att förbereda blogginlägg, packa och mysa med katten så att jag bygger upp en kattmys-reserv att ta av medan vi är borta. Jag har redan förklarat för Scully att mormor (ja, jag är den sortens kattägare som kallar mig mamma och min mamma blir därmed hennes mormor…) kommer hit för att bo med henne medan vi är borta, men det känns ändå som att jag överger min lilla snutta. Får försöka tänka på när hon väcker mig om nätterna genom att trycka upp sin rumpa i mitt fejs, så kanske saknaden inte blir lika akut.

Nästa vecka på bloggen kommer innehålla en guide till Pinterest, en till författarintervju och en kärleksförklaring till flickbokens okrönta mysteriedrottning. Titta gärna in då!

En helt ny blogg

Välkommen till mitt nya blogg! Efter nästan tretton års bloggande på samma ställe har jag gått vidare hit, till en egen domän och plattform där jag själv kan bestämma helt över reklam och innehåll. Aldrig mera reklam för hundra olika nätcasinon och suspekta bantningspreparat!

Det har varit a long time coming, men i och med att jag just nu läser kreativt skrivande 3, där marknadsföring är en delkurs, kändes det äntligen berättigat att lägga pengar på att etablera en egen plats på internet – och den här bloggen är resultatet. En blogg, på min egen hemsida! Det känns superkul och väldigt pirrigt, lite som att jag plötsligt tar mig själv på (för stort?) allvar som författare och skribent.

Här kommer jag dels att fortsätta blogga som jag gjort tidigare; om min vardag, mitt skrivande och populärkultur jag tar del av, men också dela med mig av mer ingående funderingar om skrivprocessen och kreativitet. Något jag ser mycket fram emot är att få publicera ett gäng författarintervjuer jag gjort med allt från etablerade författare till de som hungrar efter sin romandebut. Jag hoppas att kunna ge en bild av hur olika skrivande människor är och att du som tar del av intervjuerna ska lära dig något och bli inspirerad.

De kommande veckorna kommer jag bland annat att skriva om Kitty-böckernas påverkan på mitt skrivande, om hur en kan tackla skrivkramp och om vad bullet journal är. På onsdag dyker det dessutom upp en tävling där priset är ett presentkort på en bokhandel – det vill du inte missa!

Så välkommen ännu en gång! Det här ska bli kul.

Mina bästa tips för att ta hand om sig själv

Ursprungligen publicerat på hannamariefiddeli.blogg.se i november 2015.

”Self care” är medvetna handlingar som syftar till att ta hand om dig själv fysiskt, psykiskt och känslomässigt. Det är helt enkelt allt du gör för att du vet att det får dig att må bra. Måste du ge dig ut på en springtur efter en stressig dag? Då är det self care. Käkar du glass om du är lite nere? Då är det self care. Hur en utför self care ser olika ut från person till person, men är viktigt för alla.

Självklart kan det vara svårt. När en är deprimerad försvinner saker som goda måltider, att duscha regelbundet och komma ut i friska luften lätt från rutinerna. Tro mig, jag vet. Många av de tips jag kommer ge kanske är lite ”öh duuuh” men det kan vara saker som inte alltid är självklara när en mår dåligt eller har en dålig dag. Det kan också vara saker som tycks övermäktiga eller skitfjantiga om en mår riktigt dåligt. Självklart löser self care ensamt inte en depression eller en svacka. Sök vård och var inte rädd för terapi och medicin om du behöver det för att må bra. Ibland är det så. Men det här är i alla fall saker som funkar för mig när jag känner att världen varit lite hård mot mig en dag och jag behöver hämta mig. Här kommer mina bästa self care-tips.

◘ Ta ett bad eller en dusch
Underskatta inte vattnets renande kraft. Och nej, jag menar inget flummigt utan jag menar helt enkelt att vattnet kommer att göra dig renare. Att vara nyduschad eller nybadad är för många en härlig känsla och för mig kan det faktiskt känna som att ett bad eller en dusch tvättar bort lite av dagens bekymmer. Ni vet när en har varit sjuk riktigt länge, sådär snorig och äcklig, och en äntligen duschar och känner sig som en ny människa? Det är den känslan vi vill åt. Ta bilden nedan med lite chill eftersom jag hittade faktan på Pinterest…

Lyxa till det lite: Badolja, badbomber, badskum, tända ljus och en bra podcast

◘ Frisk luft och solsken
När jag under min depression fick rådet av en psykolog att börja ta promenader ville jag bara grina. Fattade hon inte hur dåligt jag mådde? Det var nog det hon gjorde. Frisk luft gör så himla mycket för mående och kan få en dimmig hjärna att bli åtminstonde lite piggare. Solljus är dessutom jätteviktigt eftersom dess UVB-strålar gör så att det kan bildas D-vitamin i huden och D-vitaminbrist ger upphov till trötthet och nedstämdhet. Under sommarhalvåret räcker 15-30 minuter i solen för att uppfylla dagsbehovet, men under vintern har vi ju så jävla lite sol att en kan behöva ta tillskott. Det går att kolla upp sina D-vitaminnivåer på vårdcentralen. Men om vi bortser från de rent somatiska aspekterna så mår en ju bättre, rent mentalt, av att få lite luft, sol (eller regn) på huden och få se något annat än väggarna i sitt hem. Om det verkar totalt övermäktigt med en promenad kanske en kan sätta sig på balkongen eller en bänk i närheten av sitt hem?

◘ Smörj in dig!
Det här kan säkert låta ytligt, men en torr hud gör ingen glad så återfukta den. Det behöver inte vara dyra grejer, kanske kan en till och med använda någon olja en har hemma i skafferiet. I den här punkten ingår också att smörja in såg med sådant som har mer medicinskt syfte. Underhåll dina utslag och eksem. Det kommer att få dig att må lite bättre om eksem inte kliar och stör.

◘ Drick varmt
Jag föredrar te men smaken är som baken. Att dricka något varmt är lugnande (okej, kanske inte kaffe) och värmer dig från insidan. Det är också en grej som är lätt att få in rutin – en kopp te varje kväll för att slappna av och släppa dagen. Det finns tesorter utan koffein/tein så att det inte får motsatt effekt om du är känslig för det.

◘ Ät något gott
Det behöver inte vara nyttigt. DET BEHÖVER INTE VARA NYTTIGT! Det kanske är kontroversiellt att säga det här, men allt en gör för att må bra behöver inte vara nyttigt. Låt kroppen berätta vad du crejvar och ät det. Det spelar ingen roll om det är frukt, glass eller korv med stuvade makaroner.

◘ Kolla på något bra
Ett bra sätt att distrahera tankarna från sådant som känns jobbigt eller tröttsamt. Kanske får en skratta lite också om en ser på något roligt, eller gråta ut lite om en kollar på något sorgligt. Netflix and chill betyder i det här fallet bara Netflix and chill.

◘ Tänd ett ljus
Och låt det brinna. Det här känns ju som världens vanligaste tips för att få det lite mysigt hemma, men det tåls ändå sägas igen. En smart grej är att ha ett doftljus som en bara tänder på kvällarna för då kommer den doften kopplas till ”dags att sova” och att tända det kommer då hjälpa dig att varva ned innan läggdags.

◘ Klappa en katt
Eller vilket husdjur som helst. Eller be en människa klappa dig. Det frigör hormoner som får dig att må bra och är dessutom mysigt om en gillar sånt. Lite massage för spända muskler gör också susen.

◘ Yoga
Yoga ökar din kroppskännedom och ger dig verktyg att varva ned. Och då menar jag inte att du ska böja dig i märkliga vinklar och vända ut och in på dig själv. Yoga kan vara att bara sitta ned, andas långsamt och försöka att bara vara i sin andning. Yoga kan vara lägga sig ned på golvet, fokusera på andningen och släppa allt för några minuter. Och det kan vara fysiskt krävande, utmanande och frigöra lyckohormoner. Det är det som är rätt trevligt med yoga, en kan välja hur en utövar det efter sina behov. Youtube är fullt med videos i olika svårighetsgrad!

Vad gör du som är self care? Har du några bra tips som kan hjälpa andra? Dela med dig!

Brev till ett 15-årigt jag

Ursprungligen publicerat på hannamariefiddeli.blogg.se i oktober 2014.

Just i ögonblicket när den här bilden togs kanske du kände dig helt okej, men vi vet båda att du ofta inte gjorde det. Jag vet att det var mycket tårar, omöjliga drömmar och brustna hjärtan. Ibland kände du som att du var för stor; för stor för idealet och för stor för staden du bodde i. Du var vaken alldeles för sent på kvällarna och skrev dig bort, skrev in dig i romantiska sammanhang och situationer du trodde aldrig skulle uppstå.

Ibland var det vanlig tonårsdramatik och hormoner som blev för mycket och ibland var det så mycket mer än så. Det var svartaste svärtan, det var den värsta av osäkerhet och desperation efter att vara annorlunda, att passa in, att bli omtyckt och bekräftad. Det var en hel del som borde vara ogjort som blev gjort för att du ibland kände som du kände då. Som jag kände då.

Du visste att du direkt efter gymnasiet skulle någon annanstans. Göteborg var det då, tror jag, men det blev Stockholm. Du skulle aldrig komma tillbaka, men så blev det inte heller. Om jag sa till dig att jag nu satt i en lägenhet i Borlänge, och blev tårögd av synen av garaget och rabatten utanför huset som nu är sålt, så skulle du tro att allt hade gått åt helvete. Men det har det inte. Vi har bara förändrats och förstått att vi har jagat saker som inte var rätt. Det har inte varit lätt och tio år senare finns svärtan fortfarande där, men vi har tjockare hud idag och mer att stå på, vi är stadigare och världen har slutat gunga lite. Vår hud är tjock nog för den här staden nu.

Du spenderade många år med att jaga andras drömmar och att försöka förtränga din egentliga dröm för att den inte skulle kännas så naiv. Om jag berättade att jag är gift med the love of my life typ så skulle du tro att du blivit smal. Men det har du inte. Du är tjockare. Men det är din hud också, därför att du har överlevt och gått genom grejer. Nu låter det som allt har varit skit, men det har det inte, du har gjort saker du inte trodde du kunde. Det har varit skakiga år, men för att citera sista meningen i Harry Potter (någonsin): ”all was well”. Förlåt för spoilern, men det är något du verkligen behöver höra.