Hejdå 2018

Efter tolv år med samma frågor i årslistan bestämde jag mig för att det är dags för något nytt. Jag snodde lite frågor från olika listor och hittade på några egna som jag skulle tycka vara intressant att se andra svara på. Dags att sammanfatta år 2018 i en ny och förbättrad årslista (årets favoriter har jag skrivit om här)!

Hur skulle du beskriva ditt 2018 med bara tre ord?
Tvivel, kärlek och uthållighet.

Mådde du bättre eller sämre än tidigare år?
Sämre. Under vintern och våren var allt stressigt, sommaren försvann i ett töcken av migrän och svett och hösten har varit kämpig. Det var inte som värst, men jag har inte varit i 2016-form (ett år som alla verkade hata men som för mig var det bästa på länge). Tog mig i alla fall genom året med hjälp av stöttande familj och förstående vänner.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag spelledde ett par oneshots av Dungeons & Dragons och fick nog mersmak på att det eftersom jag ska börja DM:a en kampanj efter nyår. Och så blev jag ju klar med ett råmanus för första gången någonsin.

Gav du dig ut på några resor?
Sampo och jag åkte till London och åt hummer, såg Hamilton och gick på museum. Jag tog två turer till Stockholm också, en för att hälsa på i Ells nya lägenhet, spela in podd och gå på mellofest och en för att se My Favorite Murder live.

Vilken bedrift under året är du mest stolt över?
Att jag skrev klart inte bara ett, utan TVÅ, råmanus. Och att jag höll ut när allt var fruktansvärt.

Vad önskar du att du gjort mer?
Samma svar som alltid: yoga. Jag mår så bra av det men tar mig alldeles för sällan tid att rulla ut mattan.

Vad har du lärt dig av, och under, år 2018?
Att jag inte kan planera livet eftersom saker händer lite som det vill ändå. Att vara tacksam för dagarna jag inte har ont eller vill halshugga mig själv. Ett par ord på sydsamiska och en gnutta mer tålamod.

Vilken låt symboliserar ditt år 2018?
thank u, next

Tänker du ha några nyårslöften under 2019?
Tycker verkligen att det borde heta nyårsmål istället. Mitt mål är att skicka in nått av mina två manus till ett gäng förlag.

Vad hoppas du slippa under år 2019?
Värmeböljor och torka, folk som tvivlar på kvinnors berättelser och monstermigrän.

Vilka förhoppningar har du inför år 2019?
Ett kreativt år med fokus på välmående, och modet att våga.

Header photo credit: Julie Tupas

Mina favoriter år 2018

Bästa serierna
Jag har upptäckt och sett så himla många bra nya serier i år! De tre stora favoriterna är Call the midwife, Community och The Office. De första två säsongerna av Bron var skitbra, American Vandal är en riktigt bra true crime-parodi, Ugly Delicious gör en hungrig och fascinerad och första säsongen av Stranger things var spännande och bra. Måste nämna Nailed it, One day at a time, Queer Eye, Free Rein, Patriot Act, The Keepers och Santa Clarita Diet också. Och Game of Thrones såklart, är ju bara ett par säsonger in men älskar den.

Bästa filmerna
Black Panther var den enda filmen jag såg på bio och den var svinbra, den första Marvelfilm på länge som lyckats engagera mig. I början av året såg jag Easy A och den var riktigt rolig och smart.

Bästa skivan
First Aid Kits nya skiva Ruins.

Bästa låtarna
thank u, next – Ariana Grande
Girls like girls – Hayley Kiyoko
It’s a shame – First Aid Kit
Fireworks – First Aid Kit
Capital Letters – Hailee Steinfeld

Bästa musikvideon
Är jag en basic bitch om jag säger thank u, next? Älskar tjejfilmer från det tidiga 2000-talet så den var som gjord för mig.

Bästa poddarna
Under året tröttade jag på poddar med konceptet ”vi är sköna folk som gillar att snacka strunt i 50 min” och lyssnade mer på nischade poddar. Favoriterna var Meningen med pixel om spel och Billgren Wood som trendspanar och snackar om mat, mode, inredning och sånt.

Bästa Youtubers
Gamla favoriter som varit favoriter även i år är Lindsay Ellis och hbomberguy. De levererar alltid välgjorda och smarta videoessäer om populärkultur. I år upptäckte jag Contrapoints som också gör skitbra videoessäer och Jenny Nicholson som är så rolig och träffsäker om populärkultur.

Bästa bloggarna
Elin Kero och Sandra Beijer har varit favoriterna i år.

Bästa hudvården
Calm Soothing Toner och Skin Recovery Hydrating Treatment Mask från Paula’s Choice, Mandelic Acid 5% Skin Prep Water från Wishtrend och Beauty Sleep Accelerator från Soap & Glory.

Bästa sminket
Backlight Priming filter från BECCA och Infinity Filter Loose Setting Powder från Linda Hallberg.

En lista om julen

Hittade en så himla fin jullista på Det barkar åt skogen (typ min nya favoritblogg, hon bloggar om mord och sånt på Mörderier också) som jag vill svara på! Nu blir vi juliga!

6 julsnabba

Pepparkakor eller lussebullar?
Jag har aldrig riktigt fattat grejen med klassiska lussebullar, men om jag får köra ned saffran och mandelmassa och lite vit choklad i vanliga bullar blir jag glad. Pepparkakor kan vara gott, men då måste de vara hembakta med massa kristyr. Svarar nog pepparkakor ändå.

Skumtomtar eller knäck?
Knäck, helst mormors knäck.

Julkorv eller julskinka?
Jag äter inte rött kött, men det jag kan sakna mest på jul är ärtbulla (ett bröd från Dalarna som bakas på ärtmjöl) med nygriljerad skinka och senap.

Revbensspjäll eller Janssons?
Janssons om jag måste välja.

Glögg eller julmust?
Vit glögg med hjortronsmak mmmm.

Ge eller få?
Ge! Kan bli alldeles pirrig när jag ser någon öppna ett paket. Älskar att slå in fint också.

Photo: rawpixel

4 julfavoriter

Favoritjulfilm?
The Holiday och Elf.

Favoritjulkalender?
Mysteriet på Greveholm, När karusellerna sover och Trolltider.

Favoritjullåt?
Judy Garlands tolkning av Have yourself a merry little Christmas. Har förresten en så himla mysig julspellista där den är med. Gammaldags jullåtar med lite jazzig eller croner känsla är toppen.

Favoritjuldoft?
Doften av glögg.

Photo: Hannah Pemberton

3 om jultid

När är det dags att pynta?
Första omgången, med adventsstjärnor och ljusstakar + diverse ”vintriga” grejer, tar jag fram vid första advent. Andra omgången, tomtar och sånt, åker fram dagen innan Lucia (ok i år blev det tidigare pga kunde inte vänta).

När får man ha gran?
Hur jävla tidigt en vill. Vi brukar klä den dagen innan Lucia, men i år blev det innan andra advent för vi längtade så mycket och varför vänta på nått roligt när en kan göra det direkt?

När öppnar man presenter på julafton?

På morgonen! Eller så gjorde vi när jag var liten i alla fall, säkert för att varken jag eller min bror hade någon som helst chill och det blev lugnast så för mina föräldrar. Nu för tiden öppnar jag och Sampo (och katten) paket på morgonen och sen byter vi julklappar med min familj på kvällen.

Photo: Beatriz Pérez Moya

5 julpersonliga

Vad är bäst med julen?
Alla ljus och allt glitter, att en får hitta på roliga presenter, att främlingar önskar varandra god jul, julgodis, granen, traditioner och känslan av gemenskap.

Det sämsta med julen?
Att människor kan känna sig extra ensamma, möjligheten för besvikelser, att våld i hemmet ökar runt jul. Att vissa barn har ont i magen för att någon ska fråga dem vad de fått i julklapp. Ångesten hos föräldrar som inte kan ge sina barn den jul de vill. Klassklyftor blir så tydliga.

Vad ska du göra på julafton?
Jag och Sampo ska hem till mamma och pappa och käka julmiddag med dem och min bror.

Nyår då?
Jag vet faktiskt inte. Nått hittar vi nog på.

Tror du att det blir det en snöig jul?
Det brukar bli det, jag kan nog räkna mina gröna jular på en hand. Men vem fan vet, så som världen ser ut?

Header photo credit: Sarah Vombrack

47,024 ord

47,024 ord blev det för mig i årets NaNoWriMo. Nära men ändå ett par tusen ord ifrån att gå i mål. Om jag inte hade haft migrän i fredags hade det nog gått hela vägen fram, men jag är ändå nöjd för nu har jag ett råmanus som är 99% klart (bara ett par scener som ska skrivas). Det är betydligt mer än jag började månaden med!

Att få migrän får mig alltid helt ur fas, kanske särskilt nu eftersom jag klarat mig utan en attack ett tag. Jag hade börjat hoppats att medicinen jag äter fick mig att bli helt fri, men istället har den nog bara minskat hur ofta och illa det ter sig. Visserligen är det bättre än inget, men jag blev ändå besviken. Nu försöker jag hitta tillbaka till en normal sinnesstämning och ork. Att det är adventstider hjälper. Det gör mig så lycklig. Jag älskar den här tiden på året. Förväntan och förberedelser.

In other news så har jag börjat kolla på Game of Thrones ungefär 120 år efter resten av världen. Länge stod jag mot, ryktet om alla våldtäktsscener avskräckte mig, men här om dagen kunde jag och Sampo inte låta bli att börja titta. Nu har vi nått fram till början på andra säsongen och jag är så himla fast. Älskar Daenerys, Robb Stark och Tyrion Lannister. Hatar Littlefinger, Joffrey, Jamie Lannister och Catelyn Stark. Eftersom jag är spoilad på typ allt som händer vet jag vem som kommer dö, giftas bort, bli förrädare etc, så jag behöver inte vara nervös när jag kollar. Perfekt!

Den ökända andra veckan

Första veckan av glatt skrivande är en som en kalv på grönbete men sen kommer vecka två och då blir det plötsligt tungt. Det är alltid så med NaNoWriMo. Andra veckan är ökänd som perioden då folk ger upp. Att skriva är liksom som en förälskelse – i början är man nyförälskad i sin story och allt är rainbows and sunshine, sen lär en känna storyn mer och ser problemen en inte trodde fanns. Ens plot räcker inte till. Karaktärerna beter sig inte.

Jag tror jag slagit hål på ”vecka 2-väggen” och tagit mig genom det värsta. Men jag hade panik ett tag, blev övertygad om att min plot inte räckte till 50 000 ord och att berättelsens ton var all over the place. Nu känner jag mig lite mer bekväm. Dock måste jag hela tiden påminna mig själv om att första utkastet inte behöver vara perfekt. Jag berättar ju bara berättelsen för mig själv. Man kan redigera en dålig sida, men inte en tom sida. Och så vidare.

November is coming

Det betyder att det äntligen blir allmänt accepterat att tjuvstarta julen lite. Liksom, inte fram med tomtar eller så, men en får med gott samvete lyssna på blygsam julmusik, köpa julklappspapper och säga att en längtar till jul. Sånt som jag bara gjort i smyg hittills alltså. Jag erkänner att jag redan köpt två nya adventsstjärnor och lite lulllull till klappinslagningen. Det var omöjligt att hejda sig.

En annan sak som november innebär är att det är dags att dricka obscena mängder te medan en skriver 50 000 ord på 30 dagar. NaNoWriMo med andra ord. Vi får se hur mycket jag kommer ha tid att blogga under månaden. För dig som är nyfiken på vad fasen NaNoWriMo är så har jag skrivit ett inlägg som förklarar denna galna företeelse.

I år skriver jag en ungdomsroman om katter, häxkraft och kärlek, som går under arbetsnamnet Tistelstigen 22. Här är en synopsis för den som blir nyfiken:

Frances Johansson har flyttat hemifrån till en främmande stad för att gå sin drömlinje på gymnasiet. Men inget blir så drömmigt som hon hoppats; hennes kille är otrogen, hon har svårt att hitta vänner i sin nya klass och det är rätt läskigt att bo själv. För att råda bot på ensamheten bestämmer Frances sig för att adoptera en katt från ett katthem. Men kort efter att den buttre 15-årige katten Elvis flyttat in börjar märkliga saker hända Frances och det verkar som att de har något att göra med Elvis gamla ägare, som ryktas vara en häxa…

Någon annan som planerar att delta i NaNoWriMo? Lägg gärna till mig som writing buddy – jag heter tigi!

Photo credit: Toa Heftiba

Murder, she wrote?

Vet ni vad? Ett av mina stora intressen är true crime, och kanske framför allt mord och olösta försvinnanden. Jag kan snöa in mig något otroligt i specifika fall och riktigt försvinna djupt ned i kaninhålet. Då och då har jag tänkt att det är något jag gärna skulle vilja blogga om, kanske berätta om de fall som jag snöat in på, men jag tänker också att vissa ogillar att snubbla över på en blogg som inte specifikt handlar om ämnet. Härom dagen fick jag för mig att jag ville skriva ett inlägg om Sveriges värsta seriemördare, men så kom jag på att normalt folk kanske tycker en är knäpp om en helt plötsligt ägnar ett helt inlägg om det.

Så det här är typ en intressekoll. Vore det intressant att läsa om true crime här, eller är det något som skulle få er att klicka ned fönstret och aldrig återvända? Är det bara Ell som skulle läsa?

Photo credit: Evan Dennis

När motivationen saknas

Jag brister i motivation just nu. Ingen motivation att blogga, ingen motivation att redigera råmanuset, ingen motivation att planera NaNoWriMo-projektet. Bara en lamslående passivitet. När jag ser uppmuntrande ord, som ”if you can dream it you can do it”, vill jag bara säga fuck you och slänga igen en metaforisk dörr.

Det är inte likt mig. Det är inte alltid jag känner mig inspirerad att skriva och skapa, men jag brukar för det mesta ha viljan, drivet, motivationen. Oftast bubblar det i mig av viljan att skapa och det är bara att jag inte har någon idé om VAD jag ska göra (och det försöker jag jobba på, att kunna skriva utan att nödvändigtvis känna mig inspirerad). Men nu känner jag inget bubbel. Jag har tusen (nåja) uppslag på vad jag kan skriva om, vad jag kan berätta och hur jag ska planera. Men jag ser liksom inget syfte med att göra det.

För jag tror liksom inte att det tjänar någonting till. Det kommer inte bli bra nog. Hur mycket jag än bloggar kommer jag inte bli nöjd med min blogg som helhet och jag kommer inte få kommentarer nog för att känna mig bekräftad. Hur mycket jag än redigerar mitt manus så kommer jag aldrig våga skicka det till förlag, och om jag skulle våga blir det aldrig bra nog att ge ut. Det spelar ingen roll hur mycket jag planerar för NaNoWriMo, för det resulterar ändå bara i ännu ett manus som ligger och skräpar. Det känns ibland som att jag slösar min tid.

Så egentligen är det kanske inte motivationen som brister, utan tron på att resultatet blir bra nog för att lägga ned arbetet och tiden. Min självkänsla (eller självförtroende, tänk att jag aldrig lär mig skillnaden) ligger liksom och krälar på botten av den dyiga tjärnen. Fan vad jag vill tro på mig själv och att det kan bli bra nog.

Jag hade hoppats kunna sluta det här inlägget med något lite peppigt, typ ”MEN JAG SKA JOBBA PÅ DETTA!!!” men jag vet faktiskt inte hur. Det kanske räcker med att dela med mig att jag tvivlar och kämpar. Tvekar och fegar. Jag tänker att fler som skriver, eller sysslar med andra kreativa saker, kan känna igen sig i det?

Photo credit: Hello I’m Nik

Hösten – en kärleksförklaring

Det finns nog ingenting jag inte gillar med hösten. Så kanske en inte får säga i det här landet som är besatt av soltimmar och grillsäsong, men hur mycket jag än gillar att bada och äta jordgubbar så drar jag alltid en lättnadens suck när vi går in i september och hösten tar vid. Luften blir sval och krispig, träden brinner och allt liksom slappnar av, likt en mage som hållits in under bikinisäsongen.

Många verkar tycka att hösten är deppig, en tid då allt vissnar och dör efter sommarens prakt. Men det är bra att släppa tag om det som är gammalt och dött. Om inte blommor och blad förmultnar växer inget nytt. I stagnering kan inget nytt ske.

Den krispiga luften väcker mig till liv igen efter sommarens slummer. Jag vill gå långa promenader, koka sylt och plocka svamp. Jag vill dricka te, klappa katten och ta fram kängorna. Jag får energi och en tilltro till att allt ordnar sig. Det är något magiskt med hösten.

Med tanke på hur jag känner för hösten så är det nog inte konstigt att jag fick lust att fylla i höstlistan som jag hittade på Sandra Beijers blogg.

Hur känner du inför hösten 2018?

Lugn och peppad samtidigt. Jag känner ett skönt lugn som nog kommit med att jag accepterat att min framtid är lite oklar, men samtidigt en pepp inför vad som kan döljas i det okända. Och lite rädsla kanske. Men efter en överjävlig sommar så välkomnar jag hösten lite extra.

Vad är dina planer?

Börja på körskola, övningsköra och delta i NaNoWriMo. Och plocka en jäkla massa svamp.

Vad är ditt favorit-te?

Just nu är det nog vaniljte och African rooibos. Och min ständiga favorit Liptons Yellow Label Tea.

Snyggaste höstaccessoaren?

Min fina svarta Abigail-väska från Kate Spade, som jag fick av Sampo när jag fyllde 30.

Vad är värst, kylan eller mörkret?

Jag älskar mörkret som kommer med hösten, tycker det är så myyysigt. Och höstkylan är helt okej, det är den bitiga vinterkylan som är värre!

Topp 3 godast höstmat?

Smörstekta gula kantareller på rostat bröd, varm äppelpaj med vaniljsås och en röd linssoppa med lite sting i.

En utflykt du vill göra i höst?

Har nån vision om en heldag i skogen med varm nyponsoppa och ostmackor.

En restaurang som är extra mysig på hösten?

De flesta restauranger häromkring är faktiskt mysigast på sommaren, typ Lilla Parken och Äteriet med sina fantastiska uteserveringar. Men kanske nått café med en riktigt bra dagens soppa? Café Peace & Love kanske.

En bok du vill läsa i höst?

Riktigt sugen på I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara.

Någonting du ser fram emot extra mycket just nu?

Nästa D&D-session!

Photo credit: Chris Lawton

Hello from the other side – nu är jag här igen!

Hej igen! Det blev en längre tystnad än jag trodde – ibland händer livet och då går det inte att göra så mycket åt det. Sedan jag skrev sist har jag börjat äta betablockerare för att förebygga migränen, mått sisådär rent psykisk och hamnat efter i min plan att redigera mitt råmanus. Och så har jag hunnit fylla 30 år såklart!

Min 30-årsdag var något jag fasade inför, men nu när jag hunnit vara trettio i en vecka känns det precis som vanligt. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, plötslig benskörhet kanske, men mina farhågor var inte befogade. Som min kära vän Ell skrev på grattis-kortet: ”30 är inte gammalt, det är awesome och alla som säger något annat peakade i högstadiet…”. De bevingade orden ska jag bära med mig in i detta nya årtionde i livet, haha.

Jag tänkte i alla fall försöka mjukstarta och dra igång bloggen igen nu när betablockeraren och en höjd dos antidepressiva verkar ha önskad effekt (peppar peppar). Vi får se vad som väntar under hösten… en hel del redigering och såklart deltagande i NaNoWriMo ser jag i alla fall i spåkulan!