Tips: 11 bra blogginlägg om att skriva

Ibland räcker ens egna funderingar inte till och därför har jag sammanställt en lista med elva blogginlägg om skrivande och författarskap som både bekräftat och utmanat mitt sätt att förhålla mig till att skriva. Och vem gillar inte lite länkkärlek i bloggvärlden? Klicka er in och och läs!

Var börjar man? på Som En Spegelboll

Med hjälp av exempel från Harry Potter, Mad Max: Fury Road och Den Femte Vågen förklarar Ell Forselius var din berättelse ska ta sin början.

”Fråga dig själv: var är det absoluta första som läsaren MÅSTE veta för att förstå din berättelse? Vilken händelse GÅR det inte att utelämna för att man ska fatta resten av storyn? Börja där.” Läs mer här.

Hey jealousy på Som En Spegelboll

I ett brutalt ärligt inlägg berättar Ell Forselius om hur en kan hantera avundsjukan som uppstår när ens bästis får ett förlagskontrakt medan en själv samlar refuseringar.

”Avundsjuka är såklart en typiskt dålig känsla, men fuck it, lärde vi oss någonting av Insidan Ut så är det ju att alla känslor faktiskt behövs, till och med de dåliga.” Läs mer här.

Vad jag lärt mig om skrivande av Usain Bolt på Som En Spegelboll

Ell Forselius har läst kortdistanslöparen och världsrekordhållaren Usain Bolts självbiografi och applicerat lärdomar från boken på skrivandet – och det visar sig att löpning och skrivande har mer gemensamt än en kanske tror.

”Alla vet ju att skrivande och löpning hänger ihop på något sätt, det är ju liksom ett odiskutabelt faktum för alla som ägnar sig åt båda. Frågan är dock hur det fungerar om man ser det åt bara ena hållet, kan en löpare lära sig någonting av en författare? Kan en författare lära sig någonting av löpning?” Läs mer här.

Köpa tid på Netteblad

På sitt säregna poetiska sätt funderar Ulrika Nettelblad kring tiden hon avsätter för sitt skrivande, hur hon får den och hur det stundtals är svårt att känna att en verkligen ”förtjänat” den.

”Jag har köpt mig den här tiden, ändå tvivlar jag på att den är min. Genom sena kvällar på akuten har jag köpt mig den här tiden. Genom att ta ut jourtid och övertid i just tid istället för pengar har jag köpt den här tiden. Genom att prioritera bort – vänner jag inte träffar, mat jag inte lagar, teveserier jag aldrig ser – har jag köpt mig den här tiden. Och ändå undrar jag: är den verkligen min att använda.” Läs mer här.

Crafting Strong Character Arcs For Your Novel på Well-storied

I ett pedagogiskt blogginlägg förklarar Kristen Kieffer de olika typerna av karaktärsarker och vad som krävs för en gedigen karaktärsark.

”Character arcs follow the emotional or spiritual journey a character undergoes over the course of a story, and the first thing you need to know about crafting them is that there’s no single correct way to make your approach.” Läs mer här.

Breaking Down The Four Main Types of External Conflict på Well-storied

Kristen Kieffer utbildar oss i de fyra olika huvudtyperna av externa konflikter, vad som kännetecknar dem och ger exempel från litteraturen.

”External conflict is the struggle a character faces against an outside force. That force, however, isn’t limited to just a simple antagonist. External conflict can actually be categorized into four main types, which we’ll break down below.” Läs mer här.

How to Craft Riveting Internal Conflict For Your Story på Well-storied

Kristen Kieffer fortsätter sin pedagogiska serie om konflikter i berättelser, denna gång i ett blogginlägg om vad en intern konflikt är, hur du skapar en bra intern konflikt och hur den kan vävas samman med den externa konflikten.

”Internal conflict pits a character against their own mind or heart, which is why this type of conflict is often called ”Character vs. Self.” For this type of conflict to play out, a character must be pulled in two or more directions while attempting to make an important decision.” Läs mer här.

Författarskola på Alla bloggar utom jag

Okej, det här är egentligen lite fusk från min sida eftersom det inte är ett blogginlägg utan flera. Elin Säfström har en utmärkt serie blogginlägg som hon kallar författarskola med allt från dramaturgilektioner till råd för författarbesök i skolor.

”Men däremot behöver jag påminna mig själv om en del av de saker jag ändå lärt mig under de drygt tio år som jag skrev böcker som ingen människa ville läsa, helt enkelt eftersom de var oläsliga.” Läs mer här.

Regler? på Rebecka Edgren Aldéns blogg

Rebecka Edgren Aldén diskuterar skrivregler, dess egentliga roll och vilken inverkan de har på huruvida någon blir utgiven – och listar några regler (som du inte behöver följa).

”Vi tar det från början. Regler är egentligen hjälpmedel. Det är väldigt svårt att skriva. Jag ser, som journalist, att väldigt få människor behärskar det skrivna språket. Det är det första. Det är svårt att skriva bra. Du behöver inte skriva perfekt, men det är klart att det underlättar om du kan skriva när du ska skriva en bok. Och då kommer vi till det andra: För även om du kan svenska skrivregler så betyder inte det att du kan skriva en bok.” Läs mer här.

En egen röst? på Rebecka Edgren Aldéns blogg

Med den egna erfarenheten som redaktör i bagaget funderar Rebecka Edgren Aldén på konceptet ”en egen röst”.

”Att skriva annorlunda är inte samma sak som att ha en egen röst. Det kan vara det, men är inte nödvändigtvis det. Jag skulle vilja påstå att en egen röst är det samma som en eget penselskrift, som konstnärer har. Eller ett eget artistiskt uttryck eller ton som musiker har. MEN, för att kunna ha det, måste man först kunna hantverket.” Läs mer här.

10 vanliga frågor som visar vilka myter det finns kring författare på Rebecka Edgren Aldéns blogg

I ett informativt, roligt och välbehövligt blogginlägg gör Rebecka Edgren Aldéns upp med tio vanliga frågor som en författare kan få.

”Det är lustigt, för så fort man säger att man börjat skriva på en bok så frågade folk, typ redan efter en vecka; ”har den kommit ut än?” People, det tar JÄTTELÅNG tid att få ut en bok. Först tar det väldigt lång tid att skriva den.” Läs mer här.

Författarintervju: Sara Molin

Sara Molin är en författare i jakt på romandebuten, som på bloggen En chick-lit karamell blir till skriver öppenhjärtigt och engagerande om upp och nedgångar gällande manus, redigering och förlagsutskick.
Just nu redigerar hon ett manus som redan fått bra respons från både förläggare och redaktörer.
Till vardags arbetar Sara som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Stort tack till Sara för att hon ville svara på mina frågor!

När och hur började du skriva?
På den frågan finns det två svar. Det ena är att jag började skriva i lågstadieåldern. Så fort jag hade lärt mig att forma egna bokstäver väcktes också en längtan efter att skapa egna berättelser, vilket jag också gjorde.

Det andra svaret på frågan är 2014. Det var då jag återupptog skrivandet i vuxen ålder (om man bortser från andra typer av texter, som bloggtexter, hemtentor och sporadiska dikter). Min bror frågade om vi skulle starta en novell-klubb, vilket jag inte var sen att nappa på. Vi fick med oss även mamma, syster och morbror på tåget, och så drog vi igång. Upplägget var en novell i månaden, och vi turades om att stå för utmaningarna. Det blev allt från att skriva en novell som utspelade sig på ett tåg till att skriva en novell med en specifik inledning eller med ett särskilt tema. Vid månadens slut skickade vi novellerna till varandra, och gav sedan varandra respons. Vid det laget var jag fast igen, och sedan har jag inte kunnat sluta. Novell-klubben lade vi så småningom ner, men jag fortsatte genom att ge mig på romanprojekt istället.

Varför skriver du?
För att det är så makalöst roligt! Det är som att leka; att hitta på världar och karaktärer och vara den som håller i trådarna. Dessutom gillar jag kombinationen av kreativitet och struktur. Att låta fantasin flöda, men att också organisera den med hjälp av synopsis och dramaturgiska kurvor.

Vad skriver du helst om och varför?
Relationer. Kärleksrelationer och familjerelationer främst – för att det är det jag tycker är roligast. Jag vill underhålla (och bli underhållen), och tänker att det i sig räcker som syfte. Samtidigt hoppas jag att det jag skriver kan leda till reflektion.

Vad gör du när du inte skriver?
Umgås med min man och våra tre barn, springer och läser. Ja, och så jobbar då – som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Din blogg har titeln ”En chicklit-karamell blir till” – vad är din relation till genren chick lit?
Namnet på bloggen är delvis en liten revolt mot indelningen som vissa gör i fin och ful litteratur. Många verkar ha en föreställning om att en bok som är underhållande och handlar om människor som blir kära, per automatik är fördummande litteratur. Desto mer accepterat tycks det vara att skriva om övergrepp, psykisk ohälsa och misär. I det avseendet tycker jag att chick lit är en befriande genre – den tar kärlek och underhållning på allvar. Sedan handlar det förstås fortfarande om tycke och smak, även inom genren. Två av mina favoriter är Mhairi McFarlane och Kristan Higgins, som brukar få mig att både skratta och gråta.

Du bloggar om ditt skrivande och processen med redigering och förlagsutskick – hur tycker du att bloggandet hjälper dig som författare? Ser du några fördelar med att som författare driva en blogg?
Den största fördelen med att blogga är tveklöst kontakten med andra skrivande människor. Jag kunde inte ana vilken gemenskap som väntade när jag körde igång – då var det mest ett sätt att försöka ta mig själv och mitt skrivande på allvar. Under årens gång har jag fått så mycket pepp, tröst, glada tillrop och kloka råd. Det är också inspirerande att följa bloggkolleger och deras skrivprocesser. Annars blir det lätt ganska ensamt i skrivarlyan.

Hur ser dina erfarenheter av refusering ut och kan du ge några tips för hur en hanterar att få ett nej på något en skrivit?
I början blev jag knäckt varje gång. Ledsen, besviken och arg (HUR kunde de inte se min storhet?!). Nu känner jag mig något mer luttrad och katastrofen blir inte lika stor när en refusering trillar in. Jag tror att knepet är att komma till insikt om hur litet det där nålsögat trots allt är, och hur fullständigt normalt det är att bli refuserad. Så det är också mitt tips till andra – tänk på att det snarast är standard. Det behöver inte alls handla om att din text är dålig. Fortsätt att streta på!

Händer det att du får skrivkramp och hur övervinner du i så fall det?
Faktiskt väldigt sällan, och jag tror att det främst beror på att jag inte hinner få skrivkramp, haha. Med heltidsjobb, hus och tre små barn gäller det att fånga de små skrivstunderna som dyker upp, och vid det laget brukar jag vara så laddad att det flyter på. Inte alltid med samma inspiration, men det brukar heller aldrig stå helt still. Eftersom jag ofta gör något annat än att just sitta vid datorn och skriva (cykla till/från jobbet, laga mat, hänga tvätt, sitta bredvid barn som somnar etc), har jag rätt mycket tid att tänka. Det är ju också en stor del av skrivandet, så när jag väl sitter där och ska hamra ner orden så är mycket av jobbet redan gjort.

Hur ser dina rutiner runt skrivandet ut? Sitter du på något särskilt ställe, måste du ha en kopp te osv?
Jag vill ha lugn och ro. Ingen musik, och helst ingen annan i rummet. Något att dricka, oftast kaffe eller te. Annars kan jag sitta lite varsomhelst i huset, där jag råkar hitta en yta som är tillräckligt fri från pussel och lego för att datorn och anteckningsboken ska få plats.

Ge dina tre bästa tips för att bli bättre på att skriva!
Med risk för att slå in öppna dörrar:
1. Läs mycket. Läs och lär. Läs och analysera. Läs och inspireras.
2. Vänta inte på det perfekta tillfället, den perfekta, färdigutvecklade idén (du måste utveckla den själv!) eller den perfekta inledningen. Skriv på, och ha som mål att överhuvudtaget ta dig framåt.
3. När det är läge för det, låt någon annan läsa. Träna på att ta emot respons, och lär dig att hålla isär din text (som du får åsikter om eftersom du bett om det), och dig själv (som inte är dålig för att din text inte är fulländad efter första försöket).

Säg en bok som alla borde läsa!
Det finns redan lite för många ”borden” när det gäller läsning, tycker jag. Men om jag ska tipsa om en särskild bok blir det Kejsarn av Portugallien – så fantastiskt fin!

Vad har du på gång? Något spännande skrivprojekt?
Just nu redigerar jag ett manus som har fått fina omdömen från flera förläggare/redaktörer (helt otroligt!). I slutet av sommaren är det dags att skicka in det på nytt, och därefter ska jag återuppta ett råmanus som jag har kommit ganska långt med.

Var hittar en dig om en vill ta del av det du skriver? Var hänger du på internet med andra ord!
Jag bloggar (numera ganska sporadiskt) på www.saralinneamolin.wordpress.com och finns även på instagram som @enchicklitblirtill.

Vilket väder vi har va?

Jag vet att vädret anses vara ett värdelöst småpratsämne, men å andra sidan finns det få saker som påverkar oss människor så mycket. Vad vi gör och hur vi mår. Här har det gått från 27 grader och sol till störtregn och grå himmel på nån dag. Jag hänger liksom inte med i svängarna. Helt plötsligt går det inte att äta frukost på balkongen och mina blommor behöver inte vattnas för det sköter naturen åt mig.

Förra veckan var det studentdags här i stan. Överallt såg en små studentmössor och jag tvingades reflektera över att det är elva år sedan jag tog studenten. ELVA ÅR! Vad en skulle kunna ha hunnit med om en inte haft fullt upp med att plugga fel saker, bli utmattad och deprimerad och sen kämpa sig frisk. Men det är ju å andra sidan en jävla bedrift det också.


Jag och mamma spenderade nationaldagen med att åka till Plantagen och handla blommor. Att odla och plantera är verkligen ett intresse som smugit sig på med åren. Jag är en glad amatör med noll koll för det mesta, men som tur är har jag min mamma att fråga – hon har gröna fingrar som få!


De gröna fingrarna har mamma nog ärv av mormor. På balkongen har jag en Mårbackapelargon som mormor drivit upp från skott.


På fredag var det som sagt studentdags och jag åkte på mottagning för min näst äldsta kusin Vennie som tog studenten. Hon var superfin i sin vita klänning och studentmössa. Sedan tog jag och Sampo en promenad ned på stan, köpte glass och tittade på pioner innan vi gick hem till mamma och pappa.


I lördags var det dags för årets första dopp, och det blev i Dammsjön. Så himla skönt, även om jag var lite mesigare än tidigare år när gällde att ta sig i vattnet.


Veckans bullet journal-uppslag. Jag är lite sugen på att filma när jag gör ordning nästa månads uppslag och så, vi får se om det blir av (om jag orkar med andra ord).

En dalkullas smultronställen i Dalarna

Dalarna på sommaren. Kvällshimlen som speglar sig i den lojt flytande Dalälven, rallarrosor längs järnvägen och det backiga landskapet som exploderat i grönska. Jag växlar mellan hänförelse och att vara hemmablind inför hur vackert Dalarna blir om somrarna. Men Dalarna är mer än Carl Larsson-gården, Siljan och midsommar i Leksand. Det finns så mycket att se och så mycket att besöka – och just därför kommer här min lilla samling av mindre kända pärlor i Dalarna – mina smultronställen!

NATURUPPLEVELSER

Källslätten (Falu kommun)


Källslätten omnämns första gången i en tiondelängd i mitten av 1500-talet och gården brukades fram till 1950, då skogen sedan tog över och odlingsmarker och hagar växte igen. Men 1966 var det ett gäng Borlänge-ungdomar som tog tag i gården, som ligger mellan Borlänge och Falun. Vissa hus finns bevarade och både betesmarker och odlingar är åter i bruk. En ideel förening ser till att det så förblir. Källslätten är en av de vackraste platser jag sett och ett perfekt ställe för en picknick, speciellt på kvällen då det vackra området badar i kvällssol. Se upp så att fåren som går fritt på delar av området inte smiter ut och se till att följa de regler som finns för att Källslätten ska bevaras fint!
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps. Tänk på att det inte går att åka bil hela vägen fram till Källslätten och att det är ca 800m skogspromenad.

Fänforsen (Gagnef kommun)

En fors i kvällssolen
Fänforsen i Västerdalälven är med sina 600 meter en av de största forsarna söder om Norrland. När vårfloden kommer bjuder den på brusande skådespel men när vattennivån är lägre och klipporna blottas går det fint att sola och ha picknick (och kanske ta ett dopp, vilket dock sker på egen risk). Det finns en fin promenad längst med forsen, bord för att ha picknick, fiskemöjligheter och en restaurang.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

Djurmo klack (Gagnefs kommun)

Foto: Natur i Gagnef
På med ordentliga skor för nu blir det bergsbestigning! Från 350 meter höga Djurmo Klack har du fin utsikt över den pittoreska byn Djurmo (som har en särskilt plats i mitt hjärta), Daläven och stora delar av Gagnefs kommun. Är du mer äventyrligt lagd tar du den branta 400 meter långa stigen upp mot utsiktsplatsen och annars går det fint med den mer lättvandrade stigen som är 1,5 km lång. Jag har inte varit uppe på klacken sedan jag var barn, men minns det som spännande och mäktigt! Delar av området är dock avspärrat mellan 15 mars och 21 juli för att inte störa pilgrimsfalkens häckning.
Hitta dit: Besök Natur i Gagnef för vägbeskrivning.

Frostbrunnsdalen (Borlänge kommun)


Ett vackert naturreservat alldeles intill Stora Tuna Kyrka, inte långt från centrala Borlänge (du kan till och med ta bussen!). Naturområdet består av en 20 meter djup ravin med lummig växtlighet och kristallklara vattendrag. I Frostbrunnsdalen finns en trefaldighetskälla; en vattenkälla som enligt folktro hade läkande kraft och förr fanns där ett hälsobad. Om somrarna finns ett charmigt café med hembakat ekologiskt fika.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

BADA & SOLA

Dammsjön (Säter kommun)


Det närmaste Rivieran du kan komma i Dalarna! Denna nästan perfekt runda sjö ligger vid Solvarbo och är en väldigt långgrund sjö med en lång sandstrand. Se upp för kottar och tallbarr bara! Varma sommardagar kan en räkna med att det är packat med folk, men om en åker dit för ett kvällsdopp brukar det vara mer rymligt. Faktum är att stranden har kvällssol till niotiden på kvällen, vilket gör den optimal för ett kvällsdopp.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

Flosjöbadet (Gagnef Kommun)

Foto: Kent Olsson // Dalademokraten
På idylliska Syrholn i Dala-Floda ligger badplatsen Flosjöbadet som förutom vacker utsikt har bryggor, en liten sandstrand, ett hopptorn och en vedeldad bastu som går att boka genom Dala-Floda Värdshus. Extra pluspoäng för att badet sedan sommaren 2017 ska vara handikappanpassat med en rullstolsramp.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

Älvsjön (Gagnef kommun)



En välgömd liten sjö i byn Djurmo, separerad från Dalälven med enbart ett smalt landstycke. Älvsjön är ingen badplats för den bekväme, eftersom du måste ta dig ned för en brant och lång trappa (som är ännu värre att gå upp för…) och botten är naturligt dyig. Men vill du slippa trängsel och se fin utsikt över Dalälven är det värt ett besök!
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

TRÄDGÅRDAR

Bäsna Trädgård (Gagnef Kommun)


Bäsna Trädgård ligger i den lilla byn Bäsna och är oas av växter och fantastiska saker. Vid första anblick ser det litet ut, men trädgården är stor och spektakulär! Självklart kan en köpa växter, men det är mer än bara en handelsträdgård, det är en vacker trädgård i nivåer med fin stämning och mängder av blickfång. Överallt finns spännande detaljer och dekor som drar blicken till sig, och där finns också en trollstig som tydligen är en hit bland barn. De har en butik där de säljer inredningsdetaljer och ett café med både mat och fika (de är kända för sin pelargonkaka). Utspritt i trädgården finns lusthus, en liten brygga och små gömda ställen (som en knappt hittar till!) där de har ställt ut bord och stolar där en kan slå sig ned!
Hitta dit: Besök deras hemsida för vägbeskrivning!

Stabergs barockträdgård(Falu Kommun)


Vid bergsmansgården Gamla Staberg har man återskapat en barockträdgård från 1700-talets mitt. Vackra blommor samsas med köksväxter och en fruktträdgård och de har strävat efter att enbart använda tidstypiska växter. Ett paradis för en trädgårdsfantast och för den hungrige finns en restaurang.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

KULTUR & SEVÄRDHETER

Tuna-Hästbergs gamla gruva (Borlänge/Ludvika kommun)



Vid Tuna-Hästberg har gruvverksamhet förekommit sedan 1400-talet men 1968 lades järnmalmgruvan Tuna-Hästbergs gruva ned. Kvar finns dock det vackra övergivna spelhuset från 1915 och för den som vågar finns möjlighet till guidade turer i den gamla gruvans djup. Är du riktigt äventyrslysten och har ett dykcertifikat kan du även dyka i gruvans vattenfyllda delar! Läs mer om upplevelserna på Äventyrsgruvans hemsida.
Hitta dit: Besök Äventyrsgruvans hemsida för vägbeskrivning. Här är destinationen i Google Maps.

Stora Hyttnäs (Falu Kommun)


Intill det mer kända besöksmålet Carl Larsson-gården (också kallat Lilla Hyttnäs) ligger ett högborgerligt sekelskifteshem där tiden tycks stått stilla – Stora Hyttnäs har nämligen bevarats orört. Gården har en vacker trädgård alldeles intill Sundbornsån och inne finns en textilkammare. Läs mer om inträde och öppettider på deras hemsida.
Hitta dit: Här finns destinationen i Google Maps.

Säters Fasta Paviljong och Mentalvårdsmuseet (Säters Kommun)


För dig som gillar mörk historia och övergivna byggnader är de övergivna och förfallna delarna av Säters gamla mentalsjukhus ett perfekt utflyktsmål. Säters Hospital öppnade i början av 1900-talet och kvar från den tiden finns bland annat den förfallna Fasta Paviljongen där farliga och rymningsbenägna patienter vistas. 1924 öppnade avdelningarna 30 och 31, som kallades Manliga Stormen och Kvinnliga Stormen och var till för ”stormande” patienter, som var det en kallade psykotiska patienter. Idag finns bara den förfallna Kvinnliga Stormen kvar. Vid området finns också ett mentalvårdsmuseum som ger en inblick i hur mentalvården och vardagen såg ut för patienterna. Besök museets hemsida för mer information om inträde och öppettider. Intill museet och de övergivna byggnaderna ligger den moderna Rättspsykiatriska kliniken i Säter.
Hitta dit: Besök museets hemsida för vägbeskrivning. Här finns destinationen i Google Maps.

Dala-Floda (Gagnef Kommun)



När en besöker fantastiskt vackra Dala-Floda är det lätt att förstå varför Linné kallade trakten för ”Dalarnas Lustgård”. En faluröd hängbro i trä sträcker sig över Västedalälven och knyter ihop båda sidorna av Dala-Floda. Besök den charmiga folkparken Strandbackens folkpark, handla ekologiska grönsaker i Wålstedts gårdsbutik och ta ett dopp i Flosjön. Titta in på Dala-Flodas hemsida för mer information!
Hitta dit: Här hittar du destinationen i Google Maps.

Torsång (Borlänge Kommun)


Jag skulle nästan vilja kalla Torsång för Dalarnas skärgård; det är vatten vart en än tittar och Borlängeborna vallfärdar gärna dit under soliga dagar. Torsång har varit boplats sedan äldre stenåldern och den gamla stenkyrkan är från 1300-talet. Har du vägarna förbi måste du fika eller ta en glas på Torsångs café som varit i drift sedan 1904. Dess veranda och uteservering överblickar Dalälven. De är kända för ”Hästräkan”, en macka med hästkorv, ägg och räksallad som serverats sedan 70-talet.
Hitta dit: Här är destinationen i Google Maps.

SOV ÖVER

Insjöns hotell (Leksands Kommun)


Skippa de svindyra hotellen i Tällberg och bo på Insjöns hotell istället. Hotellet öppnade år 1924, då under namnet Hotell Dalarna, och har vacker utsikt över landskapet. Inredningen är charmig och i anslutning till hotellets restaurang finns en stor veranda med fantastisk utsikt. På promenadavstånd ligger Hjultorgets köpcentrum där du bland annat hittar världens största Clas Ohlson-butik och ett Clas Ohlson-museum… ja, för företaget startade faktiskt i Insjön! Besök Insjöns Hotells hemsida för mer information om rum och priser.
Hitta dit: Besök Insjöns Hotells hemsida vägbeskrivning.

Hur fan redigerar en sitt råmanus?

Förra veckan lämnade jag in sista uppgiften för terminen och igår fick jag veta att den blev godkänd. Jag är alltså helt klar med Kreativt Skrivande 3. Nu sitter jag här med 90 hp kreativt skrivande i bagaget och det är dags för vad jag har lovat mig själv ska bli nästa steg.

M A N U S R E D I G E R I N G E N .

I början av mars blev jag ju färdig med mitt första råmanus. Vilken känsla det var! Jag bestämde mig i alla fall för att låta manuset vila till kursens slut så att jag kunde fokusera på bloggen och de resterande uppgifterna. Nu är slutet här och det är dags att väcka manuset ur sin dvala. Det är dags att redigera första utkastet av min roman.

Men eftersom det här är mitt första färdiga råmanus har jag ju aldrig redigerat ett manus tidigare. Jag skulle kunna ge hundra tips för hur en börjar planera sin berättelse, hur en skriver dialoger och hur en ger sin huvudkaraktär ett bra namn. Men när det kommer till redigeringen är det jag som behöver tips, för jag är en total novis. Det är en helt ny värld. En skog av frågetecken.

Visst har jag någorlunda koll på vilka problem mitt manus har och vad som kräver åtgärder. Men var börjar jag? Hur vet jag när det är färdigt för testläsare? Aaah så många frågor, det får nog bli ett par (eller typ femtio) googlingar på ämnet. Om du har några råd på vägen eller kan tipsa om bra resurser så släng gärna iväg en kommentar!

Nu kör vi…?

15 tv-serier att bingea på Netflix i sommar

Med värme och semester kommer ledig tid att gotta ned sig i Netflix utbud av tv-serier. Men med det enorma, ja nästan överväldigande, utbudet av tv-serier är det ibland svårt att veta vart en ska börja. Därför kommer här femton serietips när du behöver lite hjälp att bestämma vad som ska få hålla dig sällskap i soffan. Fram med glassen så kör vi!

Komedi och satir

American Vandal
En true crime mockumentary som för tankarna till Serial och Making a Murder. Tjugosju bilar på Hanover High Schools personalparkering har blivit nedklottrade med stora snoppar och skolans resident stoner kid Dylan Maxvell är avstängd, misstänkt för brottet. Hans skolkamrater, amatörfilmarna Peter och Sam, gör en dokumentär om incidenten och försöker gå till botten med Dylans skuld och vem som är skyldig om han inte är det. Jag är själv ett stort fan av true crime och sättet American Vandal parodierar genren är briljant – resultatet är både roligt och spännande. Serien består av en säsong och en andra är på g!

Brooklyn Nine-Nine
Kanske det roligaste som finns att se på hela Netflix! Serien följer ett gäng unika anställda i Brooklyns 99th Precinct men det är mer en arbetsplatskomedi än en polisserie. Varenda karaktär är välskriven, lätt att tycka om och så rolig, men min favorit är Terry Crews i rollen som biffiga Terry Jeffords som älskar yoghurt och sina döttrar Cagney och Lacey. Brooklyn Nine Nine visar att det går att göra en rolig serie som skämtar om känsliga ämnen utan att vara rasistisk, sexistisk eller bajsig på andra sätt. Stort plus för fin representation av people of color såväl som HBTQ! Serien finns i fem säsonger och fyra finns ute på Netflix.

One day at a time
Så himla fin sitcom om en kubansk-amerikansk familj bestående av mamma Penelope, barnen Elena och Alex och mormor Lydia. Det kanske är ironiskt att den stora behållningen inte humorn, utan allvaret. Serien räds inte för att porträttera och diskutera tunga ämnen som psykisk ohälsa, rasifiering och sexualitet, och den gör det på ett finkänslig och realistiskt sätt. Serien finns i två säsonger.

The Good place
Om Brooklyn Nine-Nine är roligast på Netflix så innehar The Good Place en tät andra plats. Fantastiska Kristen Bell spelar Eleanor som efter sin död finner sig i ”the good place”, en himmelsk plats dit bara de som levt ett gott liv kommer. Eleanor inser snabbt att de förväxlat henne med en annan Eleanor och att hon själv egentligen hör hemma i ”the bad place”, och nu måste hon göra allt för att dölja sanningen. Så himla rolig och knäpp! Det finns två säsonger på serien och en ligger ute på Netflix!

Don’t Trust the B—- in Apartment 23
Underskattad och rolig serie om partytjejen Chloe och helylle June som delar lägenhet i New York. När Chloes galna försök att driva bort June från lägenheten misslyckas formar de en oväntad vänskap. Don’t trust the B är verkligen en dold pärla med bland annat James van der Beek (ja, Dawson från Dawson’s Creek) som spelar en fiktiv version av sig själv. Serien finns i två säsonger.

Dokumentär och reality


Chef’s table
Ett måste för alla foodies! Framgångsrika kockar berättar om sin väg in i köket och visar och förklarar sina signaturrätter. Deras passion och driv är fängslande och inspirerande. Den enda nackdelen är att en inte får smaka… Det finns fyra säsonger att njuta av.

Nailed it!
Typ motsatsen till Chef’s Table. Glada amatörer försöker återskapa Pinterestvärdiga tårtor och desserter med minst sagt… spännande resultat. Jag har skrattat så jag grinat! Sjukt roliga Nicole Byer är perfekt som host, huvuddomaren Jacques Torres är underbar och gästerna är både creddiga och underhållande. Finns tyvärr bara en säsong med sex avsnitt men jag hoppas på mer!

RuPaul’s Drag Race
Min guilty pleasure och problematiska favorit, för lord knows att det finns mycket som är ”problematiskt” med RuPaul. Men det är så jävla underhållande! Tänk dig att du slår ihop Top Model och Project Runway och låter drag queens tävla. Hur bra? Älskar alla knäppa utmaningar och larger than life-personligheterna hos de tävlande queensen. Min favoritsäsong är säsong 5. Det finns tio säsonger men av någon mystisk anledning finns bara säsong åtta och nio på Netflix.

Queer Eye
En reboot av den gamla 00-talsserien Queer Eye for the Straight Guy. Fem gaykillar, ”The Fab Five”, åker hem till män som behöver hjälp med stil, inredning och att få ordning på sina liv. Rörande och roligt med spännande personligheter och möten. Finns i en säsong på Netflix.

The Keepers
En dokumentärserie om det olösta mordet på Sister Cathy Cesnik, en nunna som arbetade på en high school i Baltimore i slutet av 60-talet. Serien utforskar vad som egentligen hände och före detta studenters övertygelse att mordet hade något att göra med att en präst, som arbetade på samma skola, misstänks för sexuella övergrepp. Det här är vad jag planerar att sträckkolla näst!

Spänning och drama


The Killing
Mörk och spännande polisserie om kollegorna Linden och Holder som undersöker mordet på 17-åriga Rosie Larsen. Det är något med det regniga Seattle som gör att allt känns tungt och lite tryckt. Jag gillar verkligen hur nyanserade och komplexa alla karaktärer är och själva mordgåtan är spännande och svårlöst. Den bygger på den danska serien Forbrydelsen och finns i fyra säsonger.

Pretty little liars
Serien som kombinerar tonårsdrama med en mordgåta och lite utpressning! Vi får följa Aria, Emily, Hanna och Spencer vars bästa kompis Alison hittas död efter att ha varit försvunnen i ett år. Mitt i sorgen börjar de alla få mystiska sms från någon som kallar sig A, och denna A vet deras mörkaste hemligheter. Och ja, visst kan den ibland vara för dramatisk och invecklad men när den är som bäst är den spännande och extremt binge-vänlig! Den består av sju säsonger och bygger på Sara Shepards bokserie.

Call the midwife
Fantastisk dramaserie som utspelar sig i 50-talets London och följer ett gäng barnmorskor och nunnor som arbetar i den fattiga stadsdelen East End. Första säsongerna fokuserar på den nyexaminerade barnmorskan Jenny Lee och hennes chock när hon ser misären och hur den påverkar kvinnor och barn. Call the midwife visar en viktig bit kvinnohistoria och är baserad på barnmorskan Jennifer Worth memoarer. Det finns sju säsonger och fem av dem finns på Netflix.

Miss Fisher’s Murder Mysteries
Serien följer Miss Phryne Fisher, en lady detective som beväpnad med en pärlbeströdd pistol och sitt skarpa intellekt löser mordgåtor i 1920-talets Melbourne. Spännande, rolig och så himla välgjord! Den bygger på en bokserie av Kerry Greenwood men skaparna har tagit sig vissa friheter och avviker då och då från böckerna. Jag skulle kunna skriva en novell om hur mycket jag älskar den här serien, men istället länkar jag till ett tidigare inlägg där jag hyllat den. Den består av tre säsonger.

Elementary
Av alla Sherlock Holmes-tolkningar jag sett är denna min favorit! Serien uppstod av att skaparna skämtade runt om hur Holmes skulle förhålla sig till en kvinnlig Watson, och sedan insåg de typ ”meh vad är det för jävla tänk egentligen, varför skulle det vara en sådan skillnad? det skulle det ju inte vara!” och gjorde en kickass serie av det. En jättefin aspekt med serien är den vänskap som växer fram mellan Watson och Holmes, ett förhållande som man sällan ser i amerikanska serier där de flesta relationer mellan män och kvinnor tenderar att ha en romantisk eller sexuell underton. Det finns sex säsonger varav fem finns på Netflix.

Jag svarar på mina egna intervjufrågor

Under flera veckor har jag nu utsatt andra författare och skribenter för de här frågorna så det är väl på tiden att jag själv tvingas svara på dem. Vissa var svårare än jag trodde att svara på, kanske för att jag tvingades skärskåda mitt egen inställning till mitt eget skrivande. Nu kör vi!

När och hur började du skriva?
Jag har svårt att minnas hur jag började skriva, för det är svårt att minnas en tid då jag inte skrev. Berättandet och skapandet med ord har alltid varit en del av mig. Men som jag minns det började det i lågstadiet med korta små bilderböcker om vilsna kaniner. Under mellanstadiet och högstadiet och på den vägen är det. Jag har skrivit ett längre inlägg om hur jag blev en skrivande människa – det kan du läsa här.

Varför skriver du?
Ibland för att jag vill, ibland för att jag måste och ibland för att jag inte riktigt kan något annat. Oftast för att jag har en historia som vill se världen utanför mitt huvud.

Vad skriver du helst om och varför?

Identitet, sena tonår och att växa upp. Att hitta sin plats i världen och sin väg i livet. Att känna sig för stor och liten på samma gång. Det bara blir så, det är helt enkelt det som intresserar mig och det finns något universellt i många av tonårens upplevelser. Jag gillar att kombinera vardagen och de realistiska problemen med fantastiska och magiska inslag. Mina berättelser utspelar sig oftast i lite mindre städer eller orter, gärna sådana som vuxit upp runt en industriort eller bruksort – förmodligen för att jag själv är uppväxt i Borlänge som formats av både pappersbruket och stålverket.

Har du blivit refuserad någon gång och kan ge några tips för hur en hanterar att få ett nej på något en skrivit?
Nej, men det är bara för att jag aldrig haft modet att skicka in något till ett förlag eller tidskrift. Eller såhär, inget av det jag skrivit har känts färdigt nog. Jag kan bli avundsjuk på de som ens fått iväg något till förlag och jag känner mig ofta som en stor bedragare som snackar om att vilja skriva och bli utgiven men faktiskt bara har ett färdigt råmanus.

Händer det att du får skrivkramp och hur övervinner du i sådana fall det?
Eh ja. Jag hade några år när jag inte skrev ett jävla dugg (de sammanföll med utbrändhet och depression… nog inte en slump). Jag får inte må för dåligt om jag ska kunna skriva, men jag får heller inte vara för extatisk. För mig handlade det mycket om disciplin och koncentration och något som alltid får igång mig är att delta i NaNoWriMo. Jag presterar bäst när deadlinen och syftet är tydligt.

Hur ser dina rutiner runt skrivandet ut? Sitter du på något särskilt ställe, måste du ha en kopp te osv?
Är jag hemma så skriver jag vid skrivbordet eller köksbordet, beroende på humör. Jag älskar att skriva ute i det vilda – typ på ett lagom stökigt café eller biblioteket. Att gå hemifrån och gå till en annan plats för att skriva brukar ge mig en nytändning och inspiration, men det funkar också som ett bra sätt att separera fritid från skrivtid. Hemma finns så mycket annat att göra, typ organisera om garderoben och klappa katten. Och om jag går någonstans för att skriva och köper en dyr chailatte så ska jag fasen skriva X antal ord för att det ska vara värt det – det motiverar mig.

Ge dina tre bästa tips för att bli bättre på att skriva!
1. Låt andra ta del av det du skriver, för att få beröm och konstruktiv kritik. Att någon skrattar åt en rolig mening eller förvånad över en vändning är motiverande, och kanske kan ett utomstående perspektiv hjälpa dig med ett problem i narrativet.
2. Ta dig själv och ditt skrivande på allvar. Ge det den tid och de resurser det förtjänar!
3. Fundera över vad det är som gör dina favoritböcker till favoriter. Vad är det författaren lyckats med? Vad kan du inspireras av och hur kan du applicera det på ditt eget skrivande och berättande?

Säg en bok som alla borde läsa!
Expeditionen: min kärlekshistoria av Bea Uusma. Gärna den illustrerade utgåvan.

Vad har du på gång? Något spännande skrivprojekt?
Alldeles strax är jag färdig med kursen Kreativt Skrivande 3 på LTU. I sommar planerar jag att redigera det manus jag skrev under kursen; en övernaturlig mordgåta om 17-åriga Flora som upptäcker att hemligheter gömmer sig i de lugnaste vatten. Samtidigt funderar jag på vad nästa skrivprojektet blir… en liten idé om kvinnlig detektiv en fiktiv viktoriansk setting har börjat gro lite. Nästa NaNoWriMo-projekt kanske?

Vart hittar en dig om en vill ta del av det du skriver? Vart hänger du på internet med andra ord!
Jag hänger ju här! Och på typ alla sociala medier:
Instagram: @hannamariek
Twitter: @tigi
Tumblr: @jigglypuss
Pinterest: @hannamarie

Vad är skrivkramp och hur botar du den?

Har du någonsin suttit framför datorn och stirrat på ett tomt dokument, övertygad om att du aldrig kommer kunna skriva ett enda ord igen? Då kanske du upplevt fenomenet skrivkramp, något som många författare och skrivande människor kan känna igen sig i. Men misströsta inte – det behöver inte vara kroniskt och du kommer kunna skriva igen!

Vad är skrivkramp?

Låt oss först och främst reda ut definitionerna. Skrivkramp är egentligen en fysisk åkomma, som även kallas mogigrafi, där långvarigt skrivande med penna leder till muskelkramp eller spasmer i händer och fingrar. I dagligt tal används dock skrivkramp när en syftar på så kallad skrivblockering, det vill säga ett mentalt fenomen där någon förlorar förmågan att skriva. På engelska kallas fenomenet för writer’s block. I den här texten syftar jag på den mentala blockeringen när jag använder termen skrivkramp.

Varför uppstår skrivkramp?

Enligt Wikipedia är orsakerna ofta prestationsångest eller bristande inspiration. Studentlitteratur skriver att ”ett alltför stort mått av självkritik är en vanlig orsak till att det kreativa flödet hindra”. I vissa fall kan det också bero på brist på tid eller att en helt enkelt inte har allt underlag som krävs. Skrivfokus delar upp blockeringen i två typer: nervös blockering och undanträngd blockering. Den nervösa blockeringen är ett resultat av självkritik där oro och tvivel har sänkt självförtroendet och självkänslan så pass att en blivit rädd. Undanträngd blockering handlar om att ens texter har verkliga och allvarliga brister som en plötsligt blivit medveten om.

Finns skrivkramp verkligen?

Det finns de som hävdar att skrivkramp, i den mentala meningen, inte är ett verkligt fenomen utan bara är ett resultat av bristande koncentration eller disciplin. Vissa av tipsen för att komma underfund med skrivkramp kan dock även appliceras när det är koncentrationen eller disciplinen som är den felande faktorn. Oavsett om det är ett verkligt fenomen eller inte så är den upplevda verkligheten hos den som påstår sig ha skrivkramp den samma – personen upplever att den inte kan skriva.

Nu till det viktiga – hur fasen botar en då skrivkramp?

Om det ändå fanns en universell och snabb lösning på problemet, typ som ett litet skrivpiller en kunde ta när det känns som att orden fastnat. Tyvärr är det mer komplext än så. Skrivande är ingen syssla för den som saknar tålamod och det gäller även när kommer till att hitta tillbaka till skrivandet när skrivkrampen slagit till.

De vanligaste tipsen

Planera skrivtid

Om du inte har, eller upplever att du inte har, tid att skriva kommer inget skrivande att bli gjort. Avsätt därför tid att skriva med hjälp av en noggrann plan där du planerar mellan vilka tider du ska skriv och var du ska göra det. Boka in skrivtid för dig själv på samma sätt som du skulle boka in ett möte och respektera den tiden.

Flödesskriv

Flödesskrivning går ut på att skriva kravlöst, utan planering eller redigering, i 5-20 minuter. Det ska fungera som en uppvärmning, som att varmköra en gammal bilmotorn om vintern. Du ska skriva vad du tänker på just då och bara låta tankarna och känslorna komma som de vill. De kan ge dig inspiration och idéer och få spärren att släppa.

Var alltid redo att skriva

Se alltid till att ha ett block, en anteckning i mobilen eller ett dokument på datorn uppe för att kunna skriva ned idéer, formuleringar och tankar direkt när de dyker upp i huvudet. Använd dokumentet som stöd när skrivkrampen dyker upp.

Gör något annat ett tag

Städa, gör en annan arbetsuppgift, gå ut och promenera eller spring. Läs en bok. Se en film. Gör något annat än att stirra på ett tomt dokument eller blankt papper helt enkelt.

Få tyst på kritikern

Är din inre kritiker anledningen till din skrivkramp så måste ditt fokus vara att få tyst på den rösten. Om du ständigt tvivlar på varenda ord du skriver är det klart att det känns vidrigt jobbigt att skriva. Bodil Malmsten skriver i sin bok Så gör jag: konsten att skriva att ”deadline är den dödliga linje där den yttre kontrollen kommer in.” Hon menar att innan deadline, när en skriver, måste det bara vara skribenten själv och dennes lust. Inget annat får ta plats. Under själva skrivtiden ska en skriva för sig själv. Första delen av skrivandet ska bestå av att bara göra det, ösa ur sig utan att sålla eller utöva kontroll. I det stadiet av processen har självkritiken ingen plats.

Tips från författaren

I min serie med författarintervjuer har jag ställt frågan om skrivkramp och de allra flesta hade upplevt perioder när det inte gick att skriva:

Om jag inte kan skriva något alls ska man antingen gratulera mig eller beklaga: det händer bara när jag är nygravid eller oerhört olycklig. Annars… jag har ju skrivit så länge. Jag har så många verktyg som sitter i ryggmärgen. Det finns alltid något jag kan göra som tar mig närmare den text jag vill skapa. Det behöver inte alltid bli så jäkla bra, kom ihåg det. Först behöver det bara bli.
Ulrika Nettelblad

Absolut. Att det känns tyngre att skriva ibland är en naturlig del av processen. Om det inte funkar att flödesskriva kanske jag ägnar mig åt research eller redigering. Eller så funderar jag över hur jag ska få ihop scenerna. Eller skriver låttexter.
Maria Richardsson

Att skriva är ett hårt jobb, varje dag. Jag skriver även om jag inte har lust, även om det blir dåligt. Det är det som är själva jobbet att vara författare. Mycket av det jag skriver är uselt. Men jag gör det. Och det är det som är skillnaden mellan de som är författare och de som drömmer om att bli författare. Nu har jag några andra uppdrag också, så märker jag att det går riktigt dåligt kan jag välja att jobba med de andra sakerna ett tag. Men, jag tillåter mig inte att ha skrivkramp. Man måste fortsätta skriva. Som Doris i Hitta Nemo: Fortsätt simma, fortsätt simma. Det är enda vägen!
Rebecka Edgren Aldén

Njaej, alltså min unpopular opinion är ju att jag inte tror på skrivkramp. Det är klart det finns tillfällen då en inte orkar skriva eller har något motivation eller livet bara händer, men att det finns någon magisk kramp som hindrar folk från att skriva tror jag inte på. Alla drabbas av omotivation ibland, varför ska just de som skriver få skylla på något diffust som skrivkramp? Hur som helst tror jag det bästa sättet att övervinna det bara är att sätta sig ner och skriva. Antingen är det pissjobbigt men då har du i alla fall skrivit något, eller så får du motivation och då var det ju bra att du började.
Ell Forselius

Det händer absolut. Ibland försöker jag bara fortsätta igenom det, ibland tar jag en medveten planerad paus så jag inte sitter och stirrar på datorn och önskar att jag skrev. Det bästa är att ha en deadline, så att saker måste in oavsett hur jag känner och har det.
Julia Skott

Den värsta krampen brukar komma runt ”sida 90”, mer ett uttryck än en faktisk sida. Men någonstans där alla karaktärer är presenterade och storyn är tydlig och allting ska landa i något slags tuggande fram mot akt 1, akt 2, akt 3, där brukar jag fastna. Och det finns inga magiska lösningar, dessvärre. Bokskrivande är ett jobb, som vilket annat, fast sämst betalt. Du får helt enkelt klämma dig framåt, prova olika tidpunkter på dygnet (tidig morgon utan frukost, sen kväll med kaffe), lyssna på musik, ta en paus eller tvinga dig tills du svettas. Sen är du vidare. Det brukar lossna till slut, oftast när man kämpat ett tag och sedan släpper taget.
Christin Ljungqvist

Jag lider av kronisk skrivkramp, så om någon har tips på hur man botar det får de gärna höra av sig! Men annars tycker jag det funkar bra med att göra något helt annat. Spela lite tv-spel, kolla på en serie, läsa sin favoritbok. Få igång lusten för att berätta genom att kolla in storytelling i ett annat format.
Christine Lundgren

Resurser och artiklar

Så botar du skrivkrampen – Studentlitteraturs Författarnyhetsbrevet
Skrivkramp – Chalmers skrivguide
7 saker att skriva om när du fått skrivkramp – Type & Tell Blog
Första hjälpen mot skrivkramp – Stockholms Skrivbyrå
Tips som lossar skrivblockering! – Skrivfokus
Flödesskrivning – Skrivguiden

Har du erfarenhet av skrivkramp? Hur gjorde du för att bota den? Berätta i en kommentar!

Författarintervju: Ulrika Nettelblad

Det är svårt för mig att beskriva vem Ulrika Nettelblad är utan att bli personlig. Första gången jag läste något som Ulrika skrivit var jag i 15-årsåldern och jag kunde inte fatta att hon inte ens var tonåring. Hennes språkbruk och sätt att berätta har inspirerat mig sedan dess. Ulrika Nettelblad är en 25-årig författare som vunnit Lilla Augustpriset och hennes krönikor syns regelbundet i Folkbladet Västerbotten, Läkartidningen och Nya Ålandstidningen. Till vardags arbetar hon som läkare och bor på Åland med sin make och deras tre barn. Besök gärna Ulrikas blogg för att läsa hur hon presenterar sig själv.

Stort tack till Ulrika för att hon ville svara på mina frågor!

När och hur började du skriva?
Jag var fyra år när jag lärde mig läsa och skriva och började omedelbart att skriva ned mina egna historier.
Men det började innan dess. Jag brukade rita teckningar för att få sitta med mina dagisfröknar och berätta historien bakom bilden. Jag kan inte minnas ett liv utan berättelser.

Vad skriver du helst om och varför?
Mitt skönlitterära skrivande handlar om skeva människor, märkliga möten, längtan, ensamhet.
Jag vet inte varför jag skriver om de här sakerna. Jag har ofta önskat att jag kunde skriva om något annat.
Jag har lärt mig att acceptera att det här verkar vara just mina berättelser.

Du arbetar ju som läkare – har ditt yrkesval påverkat ditt skrivande på något sätt?
Skrivardrömmen kom först. Mitt yrkesval formades utefter mitt skrivande.
Jag ville ha en trygg försörjning så att skrivandet skulle få vara fritt. Jag ville inte vara yrkesskribent eftersom jag ville lägga min kreativitet på de skönlitterära texterna. Jag ville att mitt yrke skulle berika mitt skrivande, låta mig få ta del av världar och erfarenheter jag annars inte skulle ha kunnat skildra. Utan mina erfarenheter som läkare tror jag mitt skrivande hade tappat i allmängiltighet, saknat en dimension.

Läkaryrket har också gett mig skrivuppdrag jag annars inte skulle haft, bland annat som krönikör för Läkartidningen.

Du vann Lilla Augustpriset 2012 med novellen Route 66 – hur kom den till och hur ser du på den såhär sex år senare?
Jag hade bestämt mig för att skriva en novellsamling. Route 66 var en av novellerna i den. Novellsamlingen var tematisk, den hette ”10 sätt att hämnas på ett ex”. Titeln var en skämtsam parafras på en typisk tjejtidningsrubrik, novellerna var mörkare än så. Alla var skrivna i jagform, alla med en egen ton, nästan som ett skådespeleri med olika roller. Det märks i Route 66. Tonen skiljer sig från min egen.
Jag tycker det är en kul berättelse, jag är stolt över den. Men jag skulle ha skrivit den annorlunda idag.

Det var stort att vinna ett så tungt pris. Det gav en legitimitet till mitt skrivande. Folk gillar utmärkelser. Då vet de var de ska placera in en. Och så kan man själv få jobba på ifred utan att behöva motivera det desto mer.

Har du blivit refuserad någon gång och kan ge några tips för hur en hanterar att få ett nej på något en skrivit?
Jag skickade in min första roman till ett förlag när jag var sexton år. Jag har hunnit bli refuserad många gånger om. Några refuseringar har varit standardbrev. Många har innehållit någon personlig kommentar, en uppmuntran. Det har fått mig att fortsätta. Min största refusering var det jag tänker på som boken-som-nästan blev. Jag fick omarbetningsförslag på ett bokmanus av en förläggare på ett stort förlag. Jag arbetade om hela manuset tre gånger efter att ha fått synpunkter från henne. I slutändan räckte det ändå inte hela vägen fram till en utgivning.
Jag hade kunnat skriva en egen bok om att hantera refuseringar, tror jag. Men det mest basala rådet är detta: bli lite förbannad, känn dig lite kränkt, sörj.
Sedan fortsätter du att skriva.
Det är liksom grunden till alltihop.

Händer det att du får skrivkramp och hur övervinner du i sådana fall det?
Om jag inte kan skriva något alls ska man antingen gratulera mig eller beklaga: det händer bara när jag är nygravid eller oerhört olycklig.
Annars… jag har ju skrivit så länge. Jag har så många verktyg som sitter i ryggmärgen. Det finns alltid något jag kan göra som tar mig närmare den text jag vill skapa.
Det behöver inte alltid bli så jäkla bra, kom ihåg det. Först behöver det bara bli.

Hur ser dina rutiner runt skrivandet ut? Sitter du på något särskilt ställe, måste du ha en kopp te osv?
Jag har övat mig i att bygga min skrivbubbla på många olika platser. Jag skrev ett blogginlägg om det en gång.
Det viktigaste är ostördheten.
Jag skriver på min balkong, vid mitt köksbord med utsikt över trädgården, på caféer med musik i öronen. Jag dricker ofta te men helst får jag ett sådant skrivflow att jag glömmer bort det.
Jag stänger av mitt internet när jag skriver.

Du har tre barn och jobbar som läkare, hur hittar du tid att skriva?
Läkarjobbet innebär en del jourer med helg- och kvällsjobb. Det ger extra ersättning som man kan välja att ta ut i betald ledig tid istället för pengar. På så sätt får jag möjlighet till sjok av tid då jag kan skriva, utöver den vanliga semestern. Sedan händer det att jag går hemifrån på helgerna, en timme eller två. Skriver på ett café. De flesta blogginlägg och krönikor kommer till på det viset.

Och allt som oftast hinner jag inte. Ser gamla bekanta bli publicerade författare och får prestationsångest, känner huvudet sprängas av berättelser jag inte hinner få ned på papper.
Då får jag påminna mig om varför jag har prioriterat som jag gjort, byggt det liv som jag har. För mig är det viktigt att ha ett skrivande liv, inte bara ett skrivande.
Jag behöver skrivandet i mitt liv men jag behöver också livet för mitt skrivande.
Det får gå i den takt det går.

Ge dina tre bästa tips för att bli bättre på att skriva!
1. Show don’t tell – lär dig att visa någonting för läsaren i stället för att bara berätta det. Det handlar oftast om att vara mer specifik, att skapa bilder istället för påståenden. Att berätta är att skriva: Han var väldigt blyg. Att gestalta kan vara att skriva. Ibland när han gick på café blev han så nervös när han skulle beställa att han blev torr i munnen och oförmögen att få fram ett enda ord.
2. Konflikt! Om din berättelse står och stampar eller känns seg, fundera på om den har någon konflikt. Konflikt behöver inte vara ett gräl, utan det handlar helt enkelt om att någon vill något och att det finns ett hinder för den viljan.
3. Skriv. Skriv och skriv och skriv. För att du älskar det, för att du behöver det, för att du vill det.

Säg en bok som alla borde läsa!
Jag tror inte att det finns en bok som alla borde läsa. Men jag tror att det finns läsare för alla möjliga olika sorters böcker.
Jag tänker att det kan vara en tröst för den som skriver något som ens omgivning inte förstår sig på. Det behöver inte vara något fel på ditt skrivande. Du kanske bara har fel sorts omgivning för just det du skriver.

Vad har du på gång? Något spännande skrivprojekt?
Jag skriver regelbundet krönikor för Folkbladet Västerbotten, Läkartidningen och Nya Ålandstidningen. Jag har min blogg, som jag tänker på som ett slags litterärt bloggande – inläggen är poetiska berättelser snarare än en klassisk livsstilsblogg.
Och så skickade jag just delar av ett nytt romanprojekt till en förläggare (hon som jag bollade boken-som-nästan-blev med, en gång i tiden).

Vart hittar en dig om en vill ta del av det du skriver? Vart hänger du på internet med andra ord!
Man börjar följa min blogg Nettelblad, som man givetvis också kan följa på bloglovin. Och så kan man följa min Facebooksida, där jag lägger ut allt som har med mitt skrivande att göra.
Hoppas vi ses där!

Vad är Bullet Journaling och hur funkar det?

En kalender som samtidigt är ett klotterblock, ett ställe att skriva listor och ett sätt hålla koll på din sömn och hur mycket vatten du egentligen dricker om dagarna. Låter det för smidigt för att vara sant? Med en egen Bullet Journal kan det bli verklighet.

Varför?

Varför ska en då göra en egen kalender när det går att köpa en färdig? Jo, för att den blir precis som en själv vill ha, helt skräddarsydd och anpassad till bara dig. Och den går att ändra efter behov. Om du märker att en sorts layout inte passar så kan du ändra till nästa vecka eller månad. Märker du att du behöver en sida för inköpslistor, drömdagbok eller vad det nu kan vara så lägger du bara till det! Din Bullet Journal ser ut precis som du vill! Du kan köra på basic och enkelt som i den första videon, eller gå all in med kreativitet och färg. Jag tycker det är kul att leka med olika layouter, att göra små illustrationer och träna på att skriva fina rubriker – ett jättekul sätt att få vara både kreativ och organiserad på samma gång!

Vad är då en Bullet Journal?

Det är en kalender. Och dagbok. Och anteckningsbok. Och så mycket mer. Du designar den helt själv och allt du behöver är egentligen ett tomt block och en penna. Här är en introduktionsvideo från den väldigt informativa sidan bulletjournal.com, där det speciella system som Bullet Journaling använder förklaras.

Men för att citera Ells blogginlägg (ett tips för en introduktion till Bullet Journaling på svenska):

”Som ni hör var det en snubbe som kom på konceptet, men säg den grej en snubbe uppfunnit som tonårstjejer beväpnade med färgglada pennor, dekorativ tejp och kreativitet inte kan göra bättre? En Bullet Journal KAN vara lika tråkig som exemplet i videon, men den kan också vara hur snygg och färgglad som helst. Basically, en Bullet Journal blir vad man gör den till.”

Här är därför en mer inspirerande och färgglad introduktionsvideo från Buzzfeed Nifty:

Mer inspiration

Om du behöver inspiration så rekommenderar jag att söka på ”Bullet Journal” på Pinterest, Instagram eller Youtube. Tre av mina favoriter på Youtube är AmandaRachLee, Miss Louie och Ann Le! När en ser folk som är superduktiga och gör värsta avancerade layouts så är det ju lätt att tro att en måste äga tusen grejer och vara värsta konstnärsgeniet men så är det absolut inte. Har du bara ett block och en penna så kan du göra en Bullet Journal. Och nej, det blir inte alltid jättesnyggt och ibland ritar en fel – det är OKEJ och en blir bättre ju längre en håller på med det.

Min Bullet Journal

Efter min period av utmattning och depression så fann jag att mitt behov att organisera och sortera uppgifter, möten och tankar på en plats som inte bara är ”min hjärna” ökade avsevärt. Jag har alltid älskat kalendrar och sett fram mot att få köpa en splitterny varje nytt år. Innan utmattningen gick jag enbart på utseende när det kom till kalender, men efteråt blev funktionalitet superviktigt. Ingen kalender jag köpte kändes 100% rätt. Fina och praktiska men inte helt perfekta för mina behov. Jag hörde först talas om fenomenet Bullet Journaling via min vän Ell för något år sedan och sedan dess har det varit något som känts lockande men lite svårt att komma in i. Men när förra sommaren var i Stockholm och såg att min vän Ch också hade en Bullet Journal bestämde jag mig för att det var dags att göra ett försök. Jag beställde en bok och satte igång…

Boken jag använder till min Bullet Journal är en Leuchtturm 1917 med prickade sidor i A5-mått. Leuchtturm är ett populärt märke för Bullet Journal-entusiaster och det är lätt att förstå varför. Fin kvalitet på både omslag och sidor, numrerade sidor och tre sidor färdigt index ibörjan. Den har gummiband som håller ihop boken och två tygband för att bokmärka sidor.

Mitt allra första Bullet Journal-kit

Färgglada fineliners från Stabilo hade jag sedan tidigare, men mina tre svarta fineliners från Uni Pin i 0,1 mm, 02, mm och 0,05 mm köpte jag specifikt för min Bullet Journal. Att ha svarta pennor i olika tjocklek är väldigt användbart. Ett märke på highlighters, eller överstrykningspennor, som är extremt populärt är Mildliners. Sådana har jag inte investerat i än, men på Akademibokhandeln hittade jag liknande – Pilot Light Frixion. TomBow ABT Dual Brush Pens är dubbeländiga penselpennor som bland annat kan användas för kaligrafi, men jag använder dem till typ allt; skriva, färglägga, bakgrunder – you name it.

Mitt allra första månadsuppslag
Ett år senare: månadsuppslag för juni 2018